måndag 31 december 2018

Nytt år 2019


Detta är då årets sista dag. 2018 har varit ett händelserikt år på många sätt. Ska försöka sammanfatta mina tankar om det som skett och det jag ser framför mig 2019.

För mig personligen har detta varit ett minst sagt hektiskt år. I våras blev jag vald som krets-ordförande, vilket jag fortfarande är väldigt stolt över, och senare kom hela valkampanjen. Eftersom jag också bytte jobb mitt i valrörelsen så kan jag säga att jag var ordentligt trött när det väl var över. Det är först nu jag känner att jag är tillbaka i full energi.

På riksnivå blev valet ett bra val för Centerpartiet men på kommunal nivå tappade vi en procent. Det innebar dock inga tappade mandat och tillsammans med M och KD har vi nu egen majoritet. Det ger möjligheter att v verkligen kunna driva en bra politik, vilket kan behövas då det antagligen blir tuffa år den här mandatperioden.

Jag fick också posten som förste vice ordförande i kommunfullmäktige. En bra post med tanke på att jag är nyinvald och därmed kan lära mig "hantverket" på ett bra sätt. Tycker också att rollen passar mitt ordförandeskap i kretsen på många vis. 

På riksnivå har vi ingen regering än. Många skyller detta på Centerpartiet, men jag tycker att vi gjort det vi sa att vi skulle innan valet. Det som märks är att vi inte är vana vid det här läget i Sverige. Vi är inte vana vid att det krävs mer än fyra partier för att få egen majoritet, men framförallt märks det att de stora partierna inte är vana vid att mindre partier följer sin egna politiska kompass och inte bara hänger på de större för en möjlig ministerpost eller två. Makten har inte vilket pris som helst, och det är bra att några säger "nej" till den kräftgång många går med sin värdegrund. Så om vi bara har lite tålamod så tror jag Sverige och demokratin kommer att lära sig mycket av det vi går igenom nu.

Så på många sätt har jag goda förhoppningar inför 2019. Det finns mycket att ta tag i inom politiken och det finns mycket att lära sig, men just dessa utmaningar är ju det man valde att bli aktiv för. Det är bara att spotta i nävarna och börja jobba. Om ett år får vi utvärdera hur det gått.


Ha därmed ett gott nytt år alla!








lördag 17 november 2018

Statsminister?

Min kandidat står till höger i bilden

Jag tror fortfarande att det som sker i den svenska politiken just nu kommer att vara till godo. Det finns en hel del lärdomar för många partier att göra. Även för mitt. Men viktigast är att svenska folket måste inse att man faktiskt får det man röstar på. När man har åtta hyfsat jämnstarka partier i rikstagen så krävs det att minst tre samarbetar och egentligen fem. Minoritetsregeringar kommer att vara vardagsmat. Kanske börjar många fatta att Alliansen inte är ett parti, utan fyra partier, och att C och L är lojala mot Alliansen och inte Moderaterna.

I allt detta behövs, som jag skrivit om tidigare, ett tydligare och starkare ledarskap. Är det många viljor och mycket prestige så krävs någon som håller fast och driver på. En ledares mål är inte att vara populär, utan att få saker gjorda. Ibland kan en mindre populär ledare vara bra för en verksamhet eftersom en "obekväm" person kan ena människor i det att man inte gillar ledaren, eller besluten, men man gör som man blir tillsagd ändå, och någonstans får saker gjorda. Många av er känner nog igen den chefen på något sätt.

Därför slår mig tanken nu, när jag läser i media, att den kanske mest givna kandidaten att leda Sveriges regering just nu är kvinnan i bilden ovan. Hon är verkligen inte populär i vissa grupper, men det tycks inte bekomma henne ett dyft. Istället verkar det ge energi eftersom hon fortsätter envist på den vägen hon tror på, och det med en glad uppsyn och gott bemötande. Hon har ju också bevisat med sitt egna parti att hon kan dra folk i örat när så behövs.

Nu tror jag chanserna är små, men nog fasen behöver Sverige lite småländsk envishet just nu. Att människor blir gnälliga spelar ingen roll. Det var de redan innan.












onsdag 14 november 2018

Värdegrund och ledarskap

En dag av demokratiska beslut

Många pratar om att det varit en historisk dag idag. För första gången har en riksdag röstat ned en statsminister, och för första gången på många år har borgerliga partier röstat emot en borgerlig riksdagskandidat. Det väcker funderingar hos många och viss ilska och frustration hos andra.

Det är lätt att se den här omröstningen som en omröstning om SD, men i min värld handlar det egentligen inte om SD. Jag har inte det förtroendet att jag vet vad som sägs bakom de stängda dörrarna eller i de interna mötena, så jag drar mina egna slutsatser. Detta är en omröstning om ledarskap och värdegrund. Ledarskap, värdegrund och den väg vi vill gå mot framtiden.

Jag har skrivit mycket om min rädsla för att vi hela tiden, bit för bit, monterar ner vår värdegrund. Det som för några år sedan vore otänkbart är idag vardagsmat. När jag var i Madrid för någon vecka sedan visade jag bara passet på två ställen: På hotellet och på Öresundsbron. Ja, det säger lite om vart vi är på väg.

Den är ingen större hemlighet att det här delar Alliansen, och har gjort under hela mandatperioden. Vi är fyra partier som tolkar vår samtid olika, och vill se olika vägval. Alla som vet hur man leder en verksamhet vet att om inte den basala värdegrunden är gemensam är det svårt att få den att arbeta åt samma håll. Väldigt enkelt egentligen. Finns inte värdegrunden krävs det ett ledarskap som kan få de splittrade leden att samla sig. 

Så idag, när då den historiska omröstningen skedde, så blev två saker tydliga: Två partier säger att nu är det slut med den långsamma utarmningen av värdegrunden och att dagens alternativ saknar det samlande ledarskapet. SD är bara en symbol i sammanhanget.

Även om det är tungt på många sätt, så gläds ändå en del av mig idag. Makten har alltid ett pris, men de värden man håller högt får inte vara det priset. Idag är jag glad att vara Centerpartist. I morgon fortsätter arbetet...









söndag 21 oktober 2018

Våga satsa

Att få jobbet gjort

Skulle klippa en och annan häck igår. Min gamla häcksax bestämde sig då för att kasta in handduken. Så det blev att åka till närmaste järnhandel och köpa en ny. De hade flera modeller att välja på i olika storlekar. Jag tillhör dem som tror att man får vad man betalar för, och har man bara råd ska man inte vara rädd för att välja det dyra alternativet. Flera gånger i mitt liv har det visat sig vara det billiga alternativet i längden. Kortsiktigt billigt blir ofta långsiktigt dyrt. Så nu har jag en rejäl häcksax som ska klara de svåraste buskagen i min trädgård.

Så tror jag att man också måste tänka när man ska bygga ett samhälle. Man ska inte vara rädd att satsa på områden som på lång sikt betalar sig. Infrastruktur till exempel. Vad kostar inte vårt slitna järnvägssystem oss årligen? Istället för att laga den där växeln i Hässleholm som hela tiden pajar, kanske vi ska bygga om den helt. När människor helt plötsligt kommer i tid till jobbet, och fler vågar ta tåget av samma anledning, då kommer investeringen snabbt att betala tillbaka sig. Både i pengar och miljö.

Finns många områden som skulle kräva en "rejäl häcksax" just nu. Vi får bara vara beredda på att det faktiskt kostar en slant...
















måndag 15 oktober 2018

I splittringens tid

Mitt förslag

Ja ha, detta är dagen då jag formellt är med i Kommunfullmäktige i min hemkommun. Det känns bra på många vis och det ska bli kul att få börja arbeta på riktigt.

På riksnivå är det som många vet lite rörigt just nu. Inget riktigt starkt alternativ finns och alla håller på det dom lovat. Till ekvationen hör också att de stora har backat och hamnat på en nivå som närmar sig de mindre.

Jag brukar anse att vi är dåliga på att se till vår historia. Är vi osäkra på framtiden brukar det vara bra att titta på det som varit. Vi människor har en tendens att upprepa oss, och därför gör vi gärna samma sak igen och igen och igen...

Om vi har en massa stater (i mina tankar just nu får stat jämföras med parti) som är jämnstora och där man inte kan se någon direkt "supermakt" så leder det ofta till stridighet. Lite som det vi ser i Riksdagen just nu. Ingen vinner och ingen förlorar. Enligt historien kan detta pågå länge. I alla fall tills något ändrar balansen eller alla blir tillräckligt krigströtta. Sedan finns det ett alternativ till: Man hittar en samlande ledare.

Jo då. Ibland finns det en Bismarck eller liknande person som  får de små staterna att enas under ett ett starkt ledarskap. Skapar enighet. En som kan förhandla och bestämma i lagom balans.

Så det kanske är där vi har problemet? Vi saknar den där personen med det rätta ledarskapet som alla kan enas kring. Äkta ledarskap är ovanligt. Det finns många chefer och lite ledarskap i Sverige, och det går igen i politiken.

Så kanske ska talmannen inte leta efter en regeringsbildare utan den där andra sortens ledare, och när jag jämför alla partiledare med varandra är den bästa just nu i mina ögon Annie. Välj henne som statsminister och låt henne bilda en koalitionsregering med de bästa ur många partier. Det skulle vara det som säkrar en hyfsat trygg riksdag till nästa val.

Det är mitt förslag i rådande läge. Framtiden ger oss svaret...





lördag 22 september 2018

Efterval


Då var äntligen valet sluträknat och klart. Det blev ett rätt väntat resultat för min del. Jag kom inte in riksdagen eller regionen, men fick en plats i kommunfullmäktige. Det känns enormt roligt och spännande att få börja jobba politiskt på riktigt. Nog är det kul att vara kretsordförande, och det har varit spännande att få representera på partiets stämmor, men nu får man en chans att visa att man är beredd att göra jobbet på riktigt. Förhoppningsvis kan det bli en fin plattform till nästa val.

Frågor jag hoppas få arbeta särskilt med är: Skola, bredband, integration och andra utvecklingsfrågor. Stora, viktiga och rätt svårlösta frågor.

Så nu kör vi framåt på riktigt. Stort och hjärtligt tack till alla er som röstat på mig. Förhoppningsvis ska jag inte svika ert förtroende...














söndag 9 september 2018

Valbild...

Favorit

Nu är valarbetet 2018 slut, och under resans gång har det tagits högavis med bilder. Medierna kräver det idag. Av alla dessa bilder är detta min favoritbild.

Den är tagen av min fru när vi sitter och lägger brev till förstagångsväljare i kuvert. Det var en väldigt trevlig eftermiddag fast alla närvarande var rätt trötta efter lång helg av kampanjande. Många torra skämt och gott fika höll humöret på topp.

Idag är det val och resultatet är mer än ovisst. Som ny i valkampanjandet har man lärt sig mycket. Inte bara av det rent praktiska, utan också vad som händer med människor som tävlar om uppmärksamhet.

I min valkrets gjorde vi en plan, vi höll planen och gjorde lite till. Många var aktiva och några var jätteaktiva. Så jag tror inte vi hade mäktat med att göra mer. Som ordförande får man bara vara nöjd och stolt. Nu väntar väljarnas dom.

Hur det än går kommer den här bilden ändå att vara det jag tar med mig från valet 2018. Inte så lite bara det.

I morgon så här dags börjar det där andra arbetet. Men det tar vi då...











fredag 7 september 2018

Att arbeta med framtiden

Med ett kall

Alltså, det där med att vara lärare. Det är kanske något av det finaste man kan vara. Att få vara med och utveckla de som en dag ska ta över känns väldigt ansvarsfullt och väldigt givande.

Idag hittade jag ett mail i min gamla maillåda som var från några av mina tidigare elever. Det värmde på många sätt. Fick mig att fundera.

Jag började med politiken för jag drivs av en vilja att vara med och förändra det här landet till det bättre. När jag läst det här mailet är jag ganska säker på att jag gör med för framtiden och landet i klassrummet, än jag någonsin kommer att göra som politiker.

Många tankar som sagt...














onsdag 8 augusti 2018

Vem är Olof Lindqvist? Länkskafferi

Från Centerstämman 2017


Den här sidan kommer jag att använda som länkskafferi för de som vill läsa, se och lyssna mer om mig.

Till hösten kan man kryssa mig till riksdag, region och kommun, så lite information är aldrig fel.

Jag kommer att fylla på länkarna allt eftersom, så titta in här lite då och då :)

I pressen
Om mig i Kristianstadbladet
Debatt

Filmer
Min Youtube kanal

En minut med Olof Lindqvist 1- Min valplattform
En minut med Olof Lindqvist 2- Förstelärare och karriärtjänster
En minut med Olof Lindqvist 3- Miljökung i sitt egna rike
Över en kopp kaffe
Kryssa Olof Lindqvist (på kul)

Bloggar
Min politiska blogg
Min privata blogg

Instagram
Leta upp Onkel Olof












torsdag 2 augusti 2018

En minut med

Nytt grepp gammal tanke

Jag har länge funderat på att använda min Youtube kanal för korta småfilmer. Lite som ett komplement till den här bloggen och andra mediala utspel. Tänkte att korta filmer där man snabbt förklarar en tanke eller en politisk idé skulle göra det lättare att förklara vem jag är och vad jag står för.

Så, tänkt och gjort. Nu är de första filmerna färdiga, och det finns några idéer som väntar på att få komma ut. För er sömn är intresserade så heter min Youtube-kanal "Onkel Olof". De första filmerna hittar du i länkarna nedan:



Nu fortsätter valarbetet...

tisdag 31 juli 2018

Det förberedda samhället

Tummen upp

Jag, som länge diskuterat frågan om att samhället behöver bättre förberedelse inför kriser och katastrofer, blev väldigt glad idag när jag läste Alliansens förslag till bättre krisberedskap. Precis så här tycker jag att vi måste tänka. Mycket handlar i många fall inte om "OM" utan om "NÄR". Vi är lite bortskämda i Sverige med att någon annan alltid fixar det åt oss, men den här sommaren har visat att vi behöver en bättre förberedelse.

De tio punkterna som presenterades i dag finns alla med på min önskelista. Jag skulle gärna också se att personer som är arbetslösa skulle kunna kallas in för samhällstjänst under värnpliktslagarna. Det skulle öka tvår personalreserv när det väl behövdes.

En annat förslag är också att utse någon som ser över något vi skulle kunna kalla krisinfrastruktur. Alltså har vi byggt för att klara en översvämning? kan vi magasinera vatten till torrare tider? och liknande frågor.

Men som sagt: De här förslagen får full pott av mig. Nu ska de bara införlivas efter valet med.

Läs om förslaget HÄR













lördag 7 juli 2018

Extremväder



Många funderar nog kring klimatförändringarna i dessa dagar när vi upplever torka i landet. Nej, torkan behöver inte bero på klimatförändringarna. Vi får torka då och då, och huruvida just den här är ett resultat växthuseffekten kan man inte med säkerhet säga.

Många gånger tänker vi klimatförändring bara i termer av att det ska bli varmare, havsnivån ska höjas och torka ska uppstå, men det kan hända en massa andra saker med. Om vi höjer medeltemperaturen på jorden så betyder det att vi får in mer energi i vädersystemet. Ett system som är väldigt svårt komplext och beroende av många faktorer. Om man då för in mer energi i det här systemet så blir det lite som att gasa på med bilen, fast i vädret istället. Detta leder till kraftigare stormar, mer skyfall, kraftigare åskväder och givetvis också torka. Men alltså inte bara torka. 

Det betyder att vi kanske måste tänka nytt och tänka annorlunda. När det öser ner ska vi utnyttja det. Bygga system som gör det möjligt att magasinera vatten och se till att vi kan hantera översvämningar och skyfall. När det blir varmare perioder ska man kunna använda detta magasinerade vatten. Just nu skulle detta vara en stor tillgång.

Jag har tidigare bloggat om att vatten är en resurs vi tagit för givet allt för länge, och jag har ofta argumenterat för att vi måste ha ett samhälle som är mer förberett för olika krissituationer. En sommar som den här blir det tydligare för många vad jag menar.

Vi vet redan om de problem som kommer. Om vi kan börja nu och planera för dessa kommer vi inte att se dem som katastrofer när väl är över oss. Så fundera redan nu på vad vi gör när torkan kommer nästa gång?

Vi har svaret, men har vi handlingskraften?


















söndag 17 juni 2018

Kvalité och investering

Närodlad kvalité

På bilden ser vi min nybyggda bastu. Eller egentligen ett undantag. Ett litet hus man kan ha till mycket inklusive bastu. Byggt av lokala hantverkare och välgjort i varje millimeter. Förvisso ganska dyrt, men vill man ha kvalité så kostar det. Det finns aldrig några genvägar när man vill göra något gediget. Jag kunde valt att köpa en byggsats och smällt upp den över en helg, men det bygget hade antagligen bara varit till besvär lagom till min pension.

Lite så måste vi också se det när vi bygger det samhälle vi vill ha. Rent teoretiskt kan vi göra det halvdant, och då vet vi att  vi har en ny kostnad som kommer inom snar framtid. Väljer vi att göra saker ordentligt kan även våra barn och barnbarn få del av det, och då blir det billigt även om prislappen idag kan kännas lite tung.

Om vi nu t ex vill bygga ett järnvägsnät som håller och där tågen kommer i tid, ja då kanske vi också måste titta på hur mycket vi är beredda att betala. Vi måste nog se att en lite dyrare lösning kanske blir en ren vinst på längre sikt om vi gör det väl.

En störa kostnad nu som blir en vinst senare kallas "investering". Är vi beredda att göra goda investeringar nu, och satsa på kvalité, så kan vi alla gå i pension med mindre oro.















tisdag 22 maj 2018

Distans och älgar

Lite kul får man ha

Alltså, nu efter många timmar och dagars kampanjarbete börjar man få lite mättnad på välformulerade slogans och PK-budskap. Ja, lite mycket vitskjortor och slipsar framför åkrar som proklamerar miljö- och trygghetsbudskap. Man måste ju ha roligt med.

Så då designade jag den här affischen. Tyckte den var illa rolig, och visade på lite lättsam humor. Lite som man är som människa liksom.

Men. När man visar den för människor försöker de hela tiden hitta det där allvarliga, och dolda, budskapet. Fast det inte finns något.

Hur ska det gå med politiken om alla hela tiden tror att man inte kan skoja lite?

I min värld finns det två allvarliga saker: Kärlek och humor. Man kan inte vara allvarlig om man inte har distans. Det blir bara parodiskt.

Så kanske är den här bilden allvarlig på riktigt. Allvarlig och missförstådd.

Nu fortsätter vi som vanligt. Det är lugnast så...













söndag 13 maj 2018

Framtidsplan

Tänk längre

Nu börjar många bli trötta på migrationsdebatten. Eller egentligen: Man börjar bli trött på att den är så enahanda och likriktad. Nästan alla partier vill utge sig för att ha den striktaste invandringspolitiken av alla. Nästan till absurdum.

Men hur vill vi egentligen ha det? Just nu har vi många problem att lösa, men hur kan vi göra det utan att ha en plan för framtiden? För vilket sorts samhälle vill vi ha och leva i?

Ta detta t ex: 2040 beräknas vi ha en miljon invånare som är över 80 år. Fundera på det där en stund. En miljon 80-åringar. Idag är jag själv 49 år och jag tar fyra tabletter om dagen för att funka lika bra som när jag var 47. Vilket vårdbehov har jag då inte när jag är 80? Tycker vi att vi har ett tryck på vården idag är det ingenting mot vad vi har i framtiden, och vem ska sköta den? Var får vi tag i alla de som ska jobba i vården och hemtjänsten? Hur ska vi ha råd med välfärden med en befolkning som har en större andel pensionärer än arbetsföra?

Funderar man då också på att det pensionssystem jag betalar till tänker sig att jag bara ska leva i 10 år, sedan pytsas det inte ut några fler pengar, då blir det ännu klurigare. Det var länge sedan pensionärer bara blev 75 år i snitt.

Vad vill jag då komma med allt det här? Jo, jag vill påpeka att vi kanske ska ta oss en rejäl funderare innan vi är så snabba med att kasta ut alla som vill komma till Sverige och skapa sig ett nytt liv. Innan vi har en plan, eller en skiss på en plan, kan vi inte veta hur vi ska tackla den tid som kommer, och där kommer invandringen att bli en viktig faktor i pusslet. Kanske upptäcker vi 2039 att vi borde sett många av dessa som en investering och inte en belastning. Ja, det är jobbigt nu, men vi måste bygga en helhet som tänker längre än till nästa Sifoundersökning och några procentenheter upp eller ner.

Nej, detta är inte en fråga för något enskilt parti, utan måste lösas i samarbete. För mig är inte frågan OM Sverige behöver invandring eller inte, utan om HUR invandringen blir en av nycklarna till det Sverige vi ska lämna över till nästa generation.

Dags att göra den där planen. Långsiktig och genomarbetad. DET är vad vi behöver, inte fler inhumana inskränkningar.










onsdag 9 maj 2018

Boksignering

Mitt ex

Eftersom jag ändå var i Malmö idag passade morsan och jag på att besöka Annies boksignering idag. Det blev ett väldigt trevligt möte. Annie var som vanligt mycket trevlig, och det kändes kul på riktigt att hon kände igen mig. Ja faktiskt, det är mänskligt.

Eftersom boken var en present från morsan för att jag klarat alla mina fysiktentor, så blev signeringen lite mer av det ovanliga slaget:


Det var inte så lång kö, så många personer fick chansen att tala med Annie, och hon är grymt bra på att möta människor. Man glömmer lätt som politiker att de flesta människor vill bli sedda och lyssnade på, så möten som de här är oerhört viktiga. Skapar förtroende.

Så nu har man  lite läsning framför sig. Får återkomma med recension vad det lider.

Men nu fortsätter det mer slitsamma arbetet med valrörelsen. 

Vi ses där ute!







söndag 29 april 2018

Bostadsrättsföreningen Sverige

Hur ser man på ansvaret?

Om man bor i lägenhet är det oftast hyresrätt eller bostadsrätt man funderar på. I en hyresrätt betalar man hyra varje månad, och sedan är det bolaget som äger bostaden som fixar allt. Fungerar inte en sak så klagar man på värden.

Om man bor i en bostadsrätt har man köpt ett delägarskap och har ett gemensamt ansvar för det som händer och sker. Man väljer en styrelse för att sköta det löpande, men egentligen är man själv den värd man kan  klaga på, ingen anan.

De flesta som suttit i styrelsen till en bostadsrättsförening har nog upplevt att många tror att det ska fungera på samma sätt som med en hyresrätt, alltså om något inte fungerar så klagar man på styrelsen. Det där med medansvar har man inte riktigt förstått. Ibland kan det bli lite jobbigt när man till exempel märker att taket måste läggas om, och att jag är delfinansiär.

Lite samma sak upplever man i folks syn på politiken. Man väljer en styrelse, och sedan är mitt ansvar över. Jag ska bara gnälla när saker inte passar mig. Att man har ett personligt demokratiskt ansvar finns inte på agendan. Detta blev man väldigt medveten om när man såg på nyheterna igår: I många kommuner finns det ingen som vill står på listorna för många partier. Bedrövligt.

Om taket läcker, har vi alla ett ansvar att arbeta för att det ska tätas. Styrelsen ska bara se till att det löper på och sköta finansiering. För så ser jag på det. För mig är Sverige ingen hyresrätt utan en bostadsrätt med ett gemensamt ansvar om det som ska skötas. På sätt och vis är det det fina med en demokrati: Du får vara med och påverka, och vi tror att du kan.













söndag 22 april 2018

Efter kickoff

Dream Team

Igår hade vi kickoff inför valarbetet för alla våra kandidater. Det är den typen av aktiviteter man behöver för att få den kraft och inspiration som det kommande arbetet kräver. För trots att man tycker att man lägger massor av tid på partiarbete just nu, så är det inget mot vad det kommer att bli.

Det blev väldigt trevligt och väldigt lyckat. 17 av 22 kandidater kunde komma, vilket bara det var glädjande i dessa stressade tider, och det var gott humör och massor av engagemang. Som ordförande fick jag den stora äran att hälsa välkommen och berätta om mina tankar om det som komma ska.

Efter det höll vår riksdagskandidat, Sofia Nilsson, ett föredrag om vad vi åstadkommit och kommunen och hur vår valplattform ser ut på riks-, distrikt- och kommunnivå. Viktigt att man har detta med sig i bakhuvudet även om frågorna kan ändras på vägen till september.

Efter välbehövlig och utsökt frukost tog Peter Olsson från riksorganisationen över och ledde diskussionen kring "Varför jag är centerpartist?" och vilka utmaningar och möjligheter vi har. Det blev perfekt att alla var aktiva, och många viktiga tankar kom upp.

Peter från riks

När många gula lappar prytt väggen, var det fotografering och sedan var de flesta nog glada att få tillbringa eftermiddagen i vårsolen.

Som ordförande kändes det jättebra efteråt. Vi har bra kandidater på en välbalanserad lista. Det är bredd både på kön, ålder och kompetens, och med den här glädjen och engagemanget kan vi inte ha bättre förberedelser inför valet. Nu gäller det bara att knyta ihop allt och se till att gnistan är på topp i fem månader till. Kan bli hur kul som helst. Verkligen.

En annan sak som var rolig med dagen var att vi fick en gäst i form av Michaela Esseen, som är ordförande i Malmö. Utbyte mellan våra kretsar ger en extra krydda, så det var kul att Michaela tagit sig alla milen hit från Skånes största by.

Så åter igen: Tack alla närvarande för en kanonbra kickoff! 

Nu ska den här ordföranden ta en kort paus innan han kastar sig på nästa uppgift. Beställning av kläder, lägga ut profiler på kandidaterna och en kampanj i Knislinge ligger på skrivbordet...

Gäst från Malmö


tisdag 17 april 2018

Födelsedagsgåva...

Snygg

Fick den här antika ordförandeklubban av min fru igår. Tycker den är väldigt tjusig och den pryder verkligen kavajslaget. Man ska känna en stolthet över de uppdrag man blir vald till, och jag känner mig väldigt hedrad av att vara ordförande i min krets.

Men det finns också något annat viktigt med den här gåvan: Den är en bekräftelse från mitt fru på mitt politiska engagemang och uppdrag. För man kan inte gå in i det här utan att ha sin familj bakom sig. Inte så att man måste ha samma politiska övertygelse, inte alls, men det tar tid och på många sätt blir man en offentlig person som kan påverka ens nära och kära.

Så den här nålen har många bottnar och stor betydelse. En bra symbol helt enkelt.
















fredag 6 april 2018

Dagens bild



Ta skoldebatten till den nivån där den hör hemma. 

Med det tar jag helg...












onsdag 4 april 2018

Kontraktlärare


Skolan är ett ständigt diskuterat ämne på många sätt, och är en av de där nötterna politiken inte riktigt knäcker. Vi når inte riktigt dit vi vill, fast vi lägger mycket energi och pengar på frågan. Fortfarande lider skolan mycket av det som hände på 90-talet och början på 2000-talet när nedskärningarna och samhällets syn på skolan fick många goda lärare att lämna yrket och man hade svårt att rekrytera personer med goda kvalifikationer, men jag tänker lyfta ett annat problem som man måste beakta: kontinuitet.

Läraryrket är ett relationsyrke. Du måste vara intresserad av dina elever och skapa en relation för att kunna nå bra resultat. I ett samhälle som har en övertro på metod, handlingsplan och konsulter och lite tro på människans förmåga, är detta något som hela tiden glöms bort. Men samhället måste visa att man ser skolarbete som ett relationsarbete och visa detta tydligt.

Jag tror att en lösning är att börja anställa lärare på projektbasis. I anställningen tar man på sig att t ex följa en klass i tre år gärna kopplat mot ett resultatmål. Om man då följer sitt kontrakt ska det i avslutningen ligga en bonus av någon sort. Det skulle kunna vara ett lönelyft, en betald utbildning eller något annat som motiverar att stanna.

Många skolort, men också lärare skulle nog se detta som positivt, och kanske skulle skolområden som idag har svårt att rekrytera och behålla lärare få ett verktyg som skulle hjälpa dem mycket. Men framförallt: det skulle visa eleverna att de är det viktigaste och att förtjänar att inte hela tiden skapa nya vuxenkontakter, utan istället fokusera på sitt lärande.

Av dessa anledningar tror jag att det är dags att se kontraktsanställning som ett seriöst anställningsalternativ att se över i våra kommuner.














torsdag 29 mars 2018

På listan

Framåt!

Gamla valsedlar är bra att ha som anteckningsblock och annat, och för någon vecka sedan fick jag ett meddelande skrivet på en valsedel från 2010 från en av kretsens medlemmar. Det var spännande läsning för en som inte var med på den tiden.

I bilden ovan kan man jämföra årets lista till fullmäktige med den från 2010. Det känns verkligen inspirerande att få leda en krets där inte bara medlemsantalet ökar, utan också där antalet medlemmar som vill vara med och påverka kommunens framtid  är starkt.

Framåt! var ordet för dagen. Nu kör vi på!


























onsdag 21 mars 2018

99%-liberalism

I mitten av ankdammen 

Det där med att vara liberal kan man, och bör man, lyfta och diskutera ofta. Det blir lätt feltolkningar när många lägger sin egna värdegrund och idévärld i den liberala tanken. För mig handlar det t ex inte om att få göra hur man vill när man vill, släppa drogerna fria eller på annat sätt tro att man inte har ett samhällsansvar. För mig är i grunden liberalism rätten att få vara den man vill så länge man inte måste gå in i andra personer "cirklar". "Var och låt vara", tycker jag är ett bra sätt att sammanfatta det. Var den du är och låt andra få vara det dom är.

I den politiska debatten hamnar vi lätt i frågor där vi inte låter människor vara, och anser oss ha rätten att göra det med. Vi lägger vår egen moral och världsbild i knät på andra utan att de ber om det. Du har tex rätt till din tro och har rätt att utöva den, ända tills du vill pracka den på någon annan eller stör någon annans liv. Valet och rätten ska vara personlig, inte kollektiv.

Sen, ibland, dyker det upp frågor som egentligen inte borde bli frågor. Jag väljer att kalla dem 99%-frågor. Det betyder att 99% av befolkningen inte behöver bry sig om frågan, aldrig kommer att behöva bry sig och bara kan släppa den och gå vidare i livet. Frågan om ett tredje kön är en sådan fråga. De flesta kan gå igenom hela sitt liv utan att behöva bry sig en enda gång. Den där 99%-gruppen. Men för den där andra procenten är den en jätteviktig fråga som verkligen handlar om identitet.

Varför ska vi i de 99% som inte behöver bry oss bestämma vad den där procenten ska benämnas? Det blir i mina ögon ett antibeslut i en antifråga. Låt den där procenten få bestämma över sig själva så kan alla andra fortsätta sina liv som vanligt. Inga problem. Ingen konflikt.

Så tror jag man ska fundera mycket mer: Berör frågan mitt liv över huvud taget? Gör den inte det kanska jag bara ska lägga ner min röst och fortsätta med det jag håller på med. Det är väldigt liberalt, och kanske det du vill att andra ska göra när frågan berör dig.














tisdag 20 mars 2018

Kampanj...

Vid god vigör...

Idag var det pendlarkampanj i hela Sverige. Det betyder att centerpartister sluter upp och bjuder på kaffe, en tidning och lite samhällsinformation på buss- och tågstationer. Idag stod jag på busstationen i Broby. Det var kallt. Svinkallt. I alla fall för att vara mars.

Men vi jobbade på och det blev en och annan tidning utdelad innan permafrosten kröp upp längs med benen och fick en att börja tänka på att en bastu borde vara en del av allemansrätten.

Om du känner att du missat detta tillfälle kan du ju lugna dig med att det är valår och kampanjerna kommer att dugga tätare än vanligt.

Ska bli roligt...
















lördag 10 mars 2018

Trefronts krig

Fred och krig samtidigt

En av mina favoritböcker när jag var liten var "Gårdarnas krig" av Harry Kullman. I den finns det ett citat som återkommer som lyder:

"Långt från den larmande hopen står det stora slaget".

Det här citatet tror jag man kan ta med sig till den samtid vi nu lever i. För den här veckan har mycket handlat om att Trump vill införa tullar på stål och aluminium. Något som skulle drabba Sveriges export mycket. Som många vet är jag inte med i den mannens fanclub, men man måste ge honom rätt i vissa avseenden här. För enligt Trump gör han det av säkerhetsskäl, och med en tolkning kan man ge honom rätt i det.

Hur tänker jag nu då? Jo, vi ser traditionellt krig som något man för med vapen och ammunition, men  i vårt moderna samhälle är det egentligen ett ganska medeltida och bullrigt sätt att skaffa sig makt. I min mening pågår det just nu tre krig i världen:
  • De vanliga krigen med vapen som vi alla är medvetna om.
  • Det ekonomiska kriget
  • Nätkriget/informationskriget
När det gäller de vanliga krigen är det väldigt tydligt vilka supermakter vi har och var de sker. Det ekonomiska kriget leder just nu Kina, som just nu tar större och större andelar av världen och annekterar genom att helt enkelt köpa upp det som är till salu. Genom att dumpa priset på t ex stål lyckas man också skapa en ekonomisk obalans. Väldigt smart och väldigt lagligt.

Informationskriget leder just nu Ryssland. De har fattat bättre än någon annan att den som äger informationen där människorna finns skaffar sig stor makt över det som sker i världen. Väldigt smart och väldigt svårt att ha koll på.

Så när då USA märker att man bara äger ett av dessa tre krigen så är det klart att man vill skydda sig mot de andra med. Genom t ex handelstullar. För som sagt: Långt från den larmande hopen står det egentliga slaget.

En granatkastare på marknaden. Passande.

torsdag 8 mars 2018

På bekommen anledning...



Idag är det den 8/3. 
En bra dag att gå med i Centerkvinnorna. 
Så därför gjorde jag det.












onsdag 7 mars 2018

I perspektiv

Om man ser det lite utifrån

Nu när jag varit ordförande i nästan en månad har jag gjort en liten reflektion: Rörelsen verkar tro att man antingen har som jobb att vara politiker, eller så är man i alla fall ledig på fredagar. Det blir lite jobbigt för mig som är ledig på onsdagar. Inte för jag stressar upp mig för det, men det gör vissa möten och utbildningar lite problematiska.

Men då förtydligar det en annan sak som är väldigt tydlig med det politiska arbetet: detta är första jobbet jag har där jag betalar för att utföra det. Fundera på den ett tag. Alltså de flesta som arbetar i någon form av politiskt parti tjänar inte ett öre. Snarare tvärt om. Väldigt långt ifrån den bilden som ibland sprids i medierna om hur politiker skor sig på samhället. Kan, om man generaliserar lite, inte vara mer fel.

Men hur kan man då vara så korkad att man betalar för att få arbeta på sin fritid? Engagemang kallas det, och det finns mycket av den varan i Centerpartiet. Man måste tro och vara lite galen, men främst krävs det just engagemang. Det ger betalt, men rik i pengar blir man inte.

Så hur var det med de där fredagarna då? För att få ihop det där pusslet som är mitt liv har jag en tydlig prioriteringsordning, och tyvärr Centerpartiet, men mina elever ligger före. Det är också ett engagemang. Två engagemang som krockar? Nej, det ena engagemanget är grunden för det andra engagemanget. Båda är investeringar i framtiden för våra ungdomar...
















måndag 5 mars 2018

Dags för eftertanke


Efter senaste dygnets nyhet kring nämndemännen och domen i Solna tingsrätt behöver man nog stanna upp ett tag och ta sig en funderare. Centerpartiet är minns sagt tydlig i sin värdegrund och den etik man står för, och ändå händer en sådan här sak. Ingen av dessa, numera före detta medlemmar, kan inte säga annat än att de vet vad som gäller, och ändå väljer man en egen tolkning och ett personligt agerande. Att man gör det i en rättssak gör det än mer bedrövligt. Det är nog alla överens om.

Men hur kommer man åt sådant här. Som lärare är detta vardagsmat. I mitt yrke företräder jag läroplanen och läroplanens värdegrund. Vill jag inte det ska jag inte vara lärare i svenska skolan, och bör göra något annat. Samma sak som politiker. Jag har ett litet personligt svängrum, men bara till en viss gräns. Om jag inte är medveten om att allt jag gör och säger gör jag som representant för en massa andra människor, och att om jag gör bort mig göt jag inte bara bort mig som Olof, utan jag gör också bort mig som Centerpartist. Det förpliktigar men bär också en viss stolthet och måste vårdas.

Nu börjar valåret på allvar. Då kommer vi att bekänna färg på ett sätt vi annars inte gör. Just därför ska varje kandidat och medlem kanske sätta sig ner för lite eftertanke. För ska man vara Centerpartist måste man stå stadigt de närmaste månaderna, och då kan man inte tveka på vilken värdegrund man representerar.

Vet man inte vad man representerar eller inte vill stå för det vi gemensamt beslutat; ja då kanske man ska göra något annat.















måndag 26 februari 2018

Då kör vi...


Då har man varit ordförande i snart två veckor, och det är bara att konstatera att det kommer att bli mycket arbete den närmaste tiden. I alla fall fram till dess alla planer, scheman och annat som gör oss redo för kommande valarbete är klart. Som tur är har man en mycket rutinerad styrelse bakom sig, så det känns rätt tryggt på många sätt.

Förra veckan fick jag också göra min första intervju i min nya roll. Det var Kristianstadbladet som var lite nyfikna på vem jag är och vad jag sysslar med, eller som man säger i Skåne: "Vims påg e' du?". Jag tyckte själv att det gick bra, men det vet man inte förrän man får läsa vad de faktiskt skriver.

Så. Trots kallt klimat känns det att det är vår i luften, och nog är man lite sugen på att sätta igång valarbetet på allvar. För trots allt jobb ska det bli askul. Eller som jag och en kollega brukar säga:

"Härligt!"














onsdag 14 februari 2018

Årsmöte

Många medlemmar

Igår var det årsmöte i kretsen. Den var lagd till Gästgivare gården i Broby, och det kom många medlemmar. Årets årsmöte var speciellt då vi även skulle klubba listan till kommunlistan. Roligt just med den frågan är att många medlemmar kände sig kallade, vilket till slut ledde till en riktigt bra lista med stor bredd på ålder och kompetens.

Det går bra för Östra Göinge just nu, och styret med Femklövern (Alliansen och Miljöpartiet) har varit bra för kommunen. Något som Sofia Nilsson redogjorde för i en särskild programpunkt. Urstark ekonomi och stigande resultat lovar gott för framtiden.

Sofia redogör

För mig personligen var det mest hedrande med mötet att jag blev vald till kretsens nya ordförande. Ett uppdrag som kan tyckas lite våghalsigt när det samtidigt är valår. Gör en lite nervös, men jag har lärt mig att den oron man känner ofta kan användas som en källa att hitta styrka och fokus ur. Vilket som. Det ska bli hur roligt som helst att få leda den här kretsen, framförallt när vi har så många medlemmar som vill vara med och påverka Östra Göinges framtid. Nu kör vi så det ryker!

Stolt ordförande

Det var också otroligt inspirerande att få stå på andra platsen för Centerpartiet på kommunlistan, men som jag nämnt tidigare: vi har många bra kandidater i år så det blir på många sätt dubbelt roligt att få vara med och leda dessa kandidater.

Så den bild jag tycker representerar gårdagen bäst, och som jag kommer att ta med mig är den här bilden på Emma och Stellan. Politiken behöver denna glädje. Denna underbara galna glädje.


Så tack alla för förtroendet och för ett bra möte! 

Nu börjar vardagen, så det är bara att spotta i nävarna och börja göra jobbet.











söndag 11 februari 2018

Tillgänglig och enkel

Pedagogen

Efter kommundagarna blev Centerpartiets valplattform lagd. Ja, den kan ju ändras något efter vad som händer i Sverige och världen, men i det stora är den klar. Som pedagog slår det mig, när jag läser plattformen, att vi är ganska dåliga på att skriva tillgängliga texter för folk. Jag menar, man ska inte vara akademiker eller politisk nörd för att förstå en text, och många i Sverige är inte intresserade på det planet.

Det man är van vid är Facebooks enkla sätt att bedriva debatt. Snabbt och enkelt kan man tycka med en tumme upp eller en emoji. Därför fick jag idén att göra en snabbguide till valplattformen på detta tema. Det blev rätt bra, om jag får säga det själv, så därför gjorde jag en likadan för min egna plattform med (se nedan). Den kan nog också komma att revideras, men just idag känns den ok.

Någonstans måste ju ändå tanken vara, precis som med undervisning, att om inte politiken kan nå ut till alla människor är den ju egentligen inte värd mycket. Rent demokratiskt sett alltså. Hur ska man kunna göra ett val om jag inte förstår vad jag väljer mellan?




lördag 3 februari 2018

Kommundagarna



Då är man på väg hem från två spännande dagar i Stockholm tillsammans med centerpartister från hela Sverige. Det är såklart Centerpartiets kommundagar jag talar om. I år var det ett extra fokus på det kommande valåret. Det var väldigt givande och välorganiserade dagar, och jag har många intryck med mig att arbeta vidare på. Ska försöka sammanställa några av dem här:

Vården en central fråga

Jag var på två seminarier som handlar om den nära vården, en fråga som Centerpartiet lyft som en av de viktigare i valplattformen. I sann centeranda presenterar man många bra förslag och lösningar, och något som var intressant att ta till sig var berättelser om hur olika landsting och vårdcentraler valt att lösa olika problem. Tydligt är att vården inte saknar resurser eller håller låg kvalitet, men det finns många områden som behöver struktureras om. Kommer nog att återkomma i frågan i andra blogginlägg.

Framtidsfråga

En av de frågorna som intresserar mig mest är det jag brukar kalla "den förberedda kommunen", alltså frågor som ökar en kommuns förmåga att ta tag i olika kriser och problem. Ett av de kommande problemen vi står inför är tillgången till bra dricksvatten. Sverige har gott om vatten, men får svårare och svårare att försörja hela landet med vatten av hög kvalitet. SGU (Statens Geologiska Undersökning), LRF och Livsmedelsverket gav en bra genomgång av läget och kommande problem. Som NO-lärare fann jag kanske det här seminarier mer givande än många andra, men budskapet är tydligt. Vattnet är en av vår tids största utmaningar.

Johanna. Påläst och insatt.

Integrationsfrågan, ett annat intresseområde, blev det lite av också. Johanna Jönsson bjöd in till en extra diskussion kring regeringens senaste förslag kring ensamkommande barn. Tyvärr har vårt lands ledning gjort den så komplex och svårbegriplig att det tog Johanna hela stunden att bara förklara hur det fungerade. Här står vi i alla fall inför ett komplext problem. Centerpartiet vill ju göra det enkelt för den här gruppen att få stanna, så därför vill vi ha förslag i den riktningen, men det här förslaget har  mycket att önska. Därför är det viktigt att ta sig en rejäl funderare innan man säger "ja" eller "nej".

Fredrik om läget i EU

Mitt sista seminarium handlade om internationella frågor, och då EU i synnerhet. Bra att få reda på hur unionen tänker kring frågor som Turkiet, Ryssland, Brexit och Spanien. Tyvärr var tiden kort, då det fanns mycket mer man skulle vilja ha svar på.

Hoppfullt

Tänker avsluta där dagar egentligen började; nämligen med Annies inledningstal. Det var ett välformulerat och konkret tal där hon lyfte de viktiga frågorna. Det jag dock kommer att ta med mig är att vi nu är SDs huvudmotståndare, vilket även SD tycker. "Vi ska stå för hopp där de står för hopplöshet", förklarade Annie. Vi tror på det här landet och på en ljus framtid. Det är alldeles för många som bara skriker "varg" och invaggar oss i en föreställning att allt bara är skit. Nä, som centerpartist blir man motiverad av att vara med i ett parti som tar värdegrunden och framtidstron på allvar, och som inte bara lyfter problemen utan försöker hitta lösningarna.

Med detta åker man hem med en god känsla i kroppen. Tack alla ni som arrangerade dessa dagar! Gott jobbat!



Givetvis var det tid för lite nöje också...






söndag 28 januari 2018

Liberala val

Klart emot

Som liberal vill jag att människor ska få vara den eller det de vill och att de själva ska få välja i sitt liv. Men det finns klara gränser för detta, enligt min syn att se på saken. Du har rätt att göra dina val, så länge de inte inskränker på mitt och andras liv och val. Just därför är två av veckans frågor ganska lätta att ta ställning till:

Utökat rökförbud på allmänt platser? Absolut. Men om man ska få välja vad man vill göra i livet då borde man ju få röka så mycket man vill. Ja, men i det här fallet gör du ett val som påverkar alla omkring dig. Om du röker får alla i din omgivning i sig ämnen de inte valt att stoppa i sig. Just därför får faktiskt rökarna flytta på sig. 

Ska vi ha franska i skolan? Nej, vi ska inte hålla fast vid det ämnet. Dagens elever vet mer om världen än de som bestämmer i den. De vet att de egentligen inte har någon nytta av franska eftersom det är ett så pyttelitet språk, eller som en av mina elever sa: "Det pratas bara i Frankrike, Belgien och några gamla kolonier". Dagens elever vill läsa spanska, kinesiska, arabiska och japanska. Kloka val med tanke på samtiden. Låt dem få välja, och låt oss ge dem deras val. 

Med detta menar jag att man kan enkelt se på frågor ur ett liberalt perspektiv och ofta hitta ett vettigt svar. Ideologier får idag ofta stå till sidan för personliga och känslomässiga utgångspunkter, vilket gör att vi lätt hamnar i de där tjafsigt diskussionerna ingen vill ha.

Ja, det var dagens fundering.
















söndag 21 januari 2018

Uppfriskande

Klart man ska vilja

Enligt olika nyheter så ska Alice Bah Kuhnke sagt i en intervju att hon kan tänka sig att bli språkrör i Miljöpartiet. Med det bryter hon en gammal svensk tradition av falsk ödmjukhet att alltid svara nej när man blir tillfrågad.

Jag tycker Alice gör rätt här. Vill man ha en post, eller vill vara med och påverka, så ska man såklart vara tydlig med det. Då vet ju världen vad den har att rätta sig efter, och just nu behöver Sverige människor som står upp och visar att man vill vara med och att man har ambitioner. 

Jag vill också bli partiledare och statsminister. Chansen är väldigt liten att jag skulle bli tillfrågad, och just nu har vi en partiledare som är jättekompetent och som jag inte vill vara utan, men viss vill jag.

Så var det sagt. Det kändes rätt bra.

Nu fortsätter det politiska arbetet som vanligt.















onsdag 17 januari 2018

Vad är det vi försvarar?

Man funderar

Efter att ha lyssnat på partiledardebatten i riksdagen idag känner jag att en liten historisk varningslampa är på plats. Vi kan lära oss mycket av historien, om vi bara lyssnar och lär, och just nu står vi inför ett val där man kan se liknelser i den mörkare delen av vår dåtid.

Varför tänker jag då så här? Jo, efter att ha lyssnat på Jimmie Åkessons öppningsanförande, där han förklarar krig mot den organiserade brottsligheten, så är det lätt att se ett mönster. Ett mönster som ser ut ungefär så här:
  1. Gör människor rädda och ge dem en känsla av otrygghet
  2. Ge dem en konkret lösning, som spelar på deras rädsla
  3. Be dem ge dig mandatet att inför undantagstillstånd och ge dig kontrollen över polis och militär (du är ju den som kan beskydda dem).
  4. Ta den totala makten och inskränk demokratin
Vi har sett detta många gånger i historien, och Sverige brukar vara duktig på att fördöma stater med liknande styre. Men precis detta hördes i Jimmie Åkessons retorik, och många kommer att hänga på eftersom det känns tryggt och konkret.

Nästa sak som oroar mig, och som man också kan ta lärdom av historien, är den där tystnaden som är ett passivt stöd. Väldigt lite i debatten idag bemöta detta, snarare verkar man rädd för att man inte ska verka lika hård och fördömande.

Så som medborgare måste vi ställa oss frågan vilket samhälle vi vill ha? Militären kan kortsiktigt skydda oss mot andra militärer, men den kan inte skydda oss mot oss själva. Om vi vill ha ett militärstyre med undantagstillstånd och inskränkningar, då kan vi lika gärna låta oss annekteras av ett land där man redan har goda traditioner av detta. Mindre frihet, mer ordning och reda. 

För mig är det helt klart så att trygghet kommer inifrån, och att vi måste ha en värdegrund som är värd att försvara. Det är min totala övertygelse att man måste bygga ett lands styrelse just med detta i tanken.

Hur ska vi då lösa problemen i förorterna? Hur korkat det här än låter så tror jag att vi skulle ha större chans att lyckas om vi använde oss av dessa kriminellas lågstadielärare mer än militärer. De är vana vid att lösa konflikter med att tycka om och hjälpa, mer än att döma, fördöma och slå ner. Fundera på den.

Nu ska jag ta tag i allt annat som ligger i och väntar på skrivbordet...