Handlingsplan för vuxna

Sitter och tittar på morgonens intervju i TV4 med Annie Lööf. Hon berättar om några av de där människorna som skriver hatiska budskap i mail och på sociala media. Det känns ledsamt. Inte för Annies skull, även om hon borde vara bedrövad, utan för de där människorna som skickar skiten. Vad får en, som man kan tycka, vettigt uppfostrad vuxen människa att skriva sådana idiotiska meddelanden och kommentarer?

Sedan tänker jag på skolan. I skolan arbetar vi hela tiden mot kränkande särbehandlingar med våra elever. Varje skola ska ha, och har, en plan för att förebygga detta. Men vad är dessa planer värda när våra ungdomar bombas med all det här hatet i digital- och vanliga media? Vi jobbar verkligen i uppförsbacke här. Ja, när man tänker på det är det ju vuxenvärlden som behöver de där handlingsplanerna. Någon som tog dem rejält i örat och stängde av dem några dagar från den sociala gemenskapen, precis som en rektor kan göra med de som mobbar andra.

Annie var som vanligt enormt bra i den här intervjun för hon avslutade med att säga några riktigt kloka ord. Hon sa att hon måste visa andra, och unga tjejer i synnerhet, att de där hatiska människorna inte får vinna. Hon tar det och låter inte det knäcka henne. Det är starkt. Samhället behöver varenda en som kan stå upp, ta skiten och gå vidare.

För. Eftersom samhället saknar en plan mot kränkande särbehandling för vuxna, så får vi stötta de som står för de positiva och inte låta hatet segra. Det är vårt gemensamma ansvar.

Det goda åldrandet

Alltid roligt att se att man är citerad i tidning (läs här). Synd bara att allt man sa inte kom med, utan mest de där retoriska "knorrarna" man lagt in. För i torsdags debatterades det våra äldre i KF. En fråga med stor vikt inte bara för Östra Göinge utan för hela landet. Våra pensionärer är en allt mer växande grupp, och jag väljer att säga "pensionärer" efter som även begreppet "gammal" måste ses på ett nytt sätt.

Gruppen pensionärer är långt mycket friskare idag än vad den någonsin varit. Jag nämnde i mitt anförande att enligt vissa forskare är den första människan att bli 150 år redan född. Det ställer nya krav på politiken. Krav som vi inte varit vana vid förut. Nu måste en kommun kunna erbjuda goda aktivitetsmöjligheter inte bara för våra ungdomar utan också för våra pensionärer.

I ekvationen ska man också lägga att då vi får större andel  pensionärer i vårt samhälle så ökar också behoven av olika vårdformer och boenden. Man får mer krämpor med åren, det är bara så livet fungerar, och då måste vi som planerar samhällsutvecklingen lägga in detta i översikten.

När vi diskuterade frågan i vår krets blev fyra punkter viktiga för oss i Centerpartiet. Dessa, som jag redovisade i KF är:

• Valfrihet
• Ett aktivt och hälsosamt liv
• Ensamheten
• Maten

Vi tror på att den enskilda människan bäst vet vad som är bra för honom eller henne. Det kan handla om t ex olika boendeformer och vård. Där måste vi öppna för både kommunala och privata alternativ.

Då vi vill ha aktiva och friska kommuninvånare är det viktigt för en kommuns attraktivitet att kunna erbjuda möjligheter till olika aktiviteter för rörelse, men också för att kunna möta andra, alltså att öppna upp kontaktytor. Vi ser nämligen att den ensamhet som många äldre upplever som något vi måste arbeta aktivt emot. 

Sist, men inte minst: Maten. När vi pratar livskvalité kommer vi inte ifrån att maten är bland det viktigaste. Äldre behöver god och vällagad mat som är anpassad för det näringsbehov man har som äldre. Som centerpartist slår man gärna ett extraslag för det närodlade i sammanhanget. Under förra mandatperioden gjordes det mycket för att öka kvalitén på den offentliga maten. Låt oss fortsätta detta arbete.

Som jag nämnde tidigare är detta en av politikens stora utmaningar just nu och jag tror att de flesta partier är överens om detta. Därför ser jag verkligen fram emot en givande och utvecklande diskussion och beslutsfattande om detta den kommande mandatperioden.