onsdag 17 januari 2018

Vad är det vi försvarar?

Man funderar

Efter att ha lyssnat på partiledardebatten i riksdagen idag känner jag att en liten historisk varningslampa är på plats. Vi kan lära oss mycket av historien, om vi bara lyssnar och lär, och just nu står vi inför ett val där man kan se liknelser i den mörkare delen av vår dåtid.

Varför tänker jag då så här? Jo, efter att ha lyssnat på Jimmie Åkessons öppningsanförande, där han förklarar krig mot den organiserade brottsligheten, så är det lätt att se ett mönster. Ett mönster som ser ut ungefär så här:
  1. Gör människor rädda och ge dem en känsla av otrygghet
  2. Ge dem en konkret lösning, som spelar på deras rädsla
  3. Be dem ge dig mandatet att inför undantagstillstånd och ge dig kontrollen över polis och militär (du är ju den som kan beskydda dem).
  4. Ta den totala makten och inskränk demokratin
Vi har sett detta många gånger i historien, och Sverige brukar vara duktig på att fördöma stater med liknande styre. Men precis detta hördes i Jimmie Åkessons retorik, och många kommer att hänga på eftersom det känns tryggt och konkret.

Nästa sak som oroar mig, och som man också kan ta lärdom av historien, är den där tystnaden som är ett passivt stöd. Väldigt lite i debatten idag bemöta detta, snarare verkar man rädd för att man inte ska verka lika hård och fördömande.

Så som medborgare måste vi ställa oss frågan vilket samhälle vi vill ha? Militären kan kortsiktigt skydda oss mot andra militärer, men den kan inte skydda oss mot oss själva. Om vi vill ha ett militärstyre med undantagstillstånd och inskränkningar, då kan vi lika gärna låta oss annekteras av ett land där man redan har goda traditioner av detta. Mindre frihet, mer ordning och reda. 

För mig är det helt klart så att trygghet kommer inifrån, och att vi måste ha en värdegrund som är värd att försvara. Det är min totala övertygelse att man måste bygga ett lands styrelse just med detta i tanken.

Hur ska vi då lösa problemen i förorterna? Hur korkat det här än låter så tror jag att vi skulle ha större chans att lyckas om vi använde oss av dessa kriminellas lågstadielärare mer än militärer. De är vana vid att lösa konflikter med att tycka om och hjälpa, mer än att döma, fördöma och slå ner. Fundera på den.

Nu ska jag ta tag i allt annat som ligger i och väntar på skrivbordet...












fredag 12 januari 2018

På möte i januari...


Så var det årets första styrelsemöte igår. Mest handlade det om att förbereda inför årsmötet i februari. Ett årsmöte där kommunlistan ska beslutas. Därför var valberedningen med och lämnade sitt förslag på hur listan skulle kunna utformas.

En positiv lista på många sätt. Många kapabla kandidater, fler än förra valet, med olika erfarenhet och ålder som vill vara med och ta ansvar för kommunens framtid. Verkligen glädjande att se, och det gav inspiration och nyvaknat driv att få komma igång med det där kampanjandet. Göra ett sjujäklars val.

Men, som sagt, först ska det  bli årsmöte. En sak i taget.










onsdag 3 januari 2018

Många valfrågor i en

En enkel ekvation

Nytt år och redan ny har man börjat tala om de viktigaste frågorna inför valet i höst. Just nu ligger trygghetsfrågor och integrationsfrågor högt upp, och inget konstigt i det. Metoo har ju visat oss att trygghet inte bara handlar om fler poliser utan om en stabilare värdegrund och allmänt hyfs. Miljöfrågorna är också ständigt på tapeten. Mikroplaster, klimatförändringar och försurningen av haven är bara några frågor vi måste lösa. Snabbt.

Men hur vi än vänder och vrider på alla dessa frågor kommer vi alltid tillbaka på samma ställe, nämligen skolan. Utbildning är ingen garanti, men en möjlighet som är öppen för alla. Utbildning är däremot en förutsättning för att integrationen och arbetsfrågan löses. Ja, och löser vi integrationen och arbetslösheten så har vi antagligen gjort ett stort steg för ett tryggare samhälle.

Som jag debatterat innan så är nyckeln till en bra skola att ha de bästa lärarna. Politiken ska inte pilla för mycket i kurs- och timplaner, som den gör just nu vilket mest förvirrar, utan att se till att de bästa lärarna stannar i klassrummet och att de får den utbildning som behövs. Helst fördjupning i sina ämnen och mindre utbildning i utvärdering och bedömning.

Så. I min värld kommer fortfarande skolan att vara den viktigaste valfrågan. I mina ögon ligger nyckeln till många av de andra frågorna här, så vill vi lösa problemen långsiktigt är det här vi börjar.

Och med det börjar också valåret 2018.













lördag 30 december 2017

Inför 2018

Tillit

Snart är det nytt år igen. Det här året har på många sätt varit händelserikt, men nästa kommer att på många sätt bli avgörande. Givetvis tänker jag på att det är valår, och resultatet i valet kommer på många sätt bli vägledande för mitt fortsatta politiska arbete. 

Man ska inte ge löften man inte kan hålla, och det gäller både nyårslöften och politiska löften, men en sak lovar jag mig till nästa år och det är att ge järnet för ett så bra valresultat som möjligt. Egentligen inte bara för egen del, även om jag gärna skulle ta en viktig plats, utan för ett resultat som visar att hårt slit och en gemensam övertygelse faktiskt kan ge resultat. Ett resultat som visar de humanistiska och demokratiska värdena står starkare.

Jag tror på den politik jag företräder och jag ser många duktiga och kompetenta kollegor som är beredda att ta ansvar för att ta hand om det här landet. Det känns bra. Riktigt bra. Nu gäller det bara att övertyga väljarna där ute med.



Men just nu, och just idag, tycker jag det ser bra ut och minns att en kopp kaffe är alltid en kopp kaffe. Navet i det hjul som löser de flesta knutarna. För om man bara sitter ner, tar en kopp kaffe och lyssnar på varandra en stund, så löser man ofta det mesta. Tror man att tjafs och gnäll fungerar, då gör man ofta bara saker värre. Det är min filosofi det.

Så snart slår nyårsklockan och fram till dess tar vi det lugnt. När ljudet ebbat ut är det dags att spotta i nävarna och göra det berömda rycket. Väl mött då!

Med detta önskar jag er alla:  

Gott nytt År!





torsdag 21 december 2017

I slutet på året

Ljus i mörkret

Då går året mot sitt slut och jag tänkte ta en paus resten av året. Både med mitt vanliga jobb och med det politiska arbetet. Det har dock varit en intensiv dag. Vi har haft årets sista kampanj och jag har gjort en liten film som sammanfattar året i kretsen. Båda projekten blev bra. Kampanjen tog slut rekordsnabbt så allt material jag tryckt upp tog slut. Positivt var också att vi hade ungdomar med från CUF, det lovar gott inför framtiden.

Så med rätt goda känslor och stora förhoppningar önskar jag alla er läsare:



God Jul och Gott nytt år!



















söndag 10 december 2017

Snö över bygden



Man är lite låg med partiarbetet just nu. Arbetslivet måste prioriteras då det är betygsättning och annat. För att ha koll på mitt liv har jag gjort en prioriteringslista i huvudet och på den kommer eleverna alltid före politiken. Så är det bara.

MEN. Jag hann göra en liten film i snön. Man kan se den som en föraning inför kommande valarbete. Eller så kan man helt enkelt bara se den som en liten film.

Slår mig samtidigt att del kan bli en lång resa i snön till jobbet i morgon. Men det tar vi i morgon...