fredag 29 april 2016

Stolt göing

Ta fram räven...

Igår klubbades resultatet av mitt utskottsarbete i KF. Namnet är "Från nyinflyttad till stolt göing", och det blev en bra bas för fortsatt arbete kring kommunens utmaningar de närmaste åren.

Eftersom jag suttit med i utskottet fick jag möjligheten att uttala mig. Det blev ett kort tal om att jag, som nyinflyttad göing, också känner mig stolt över den kommunen jag bor i. I vissa fall kanske känner mig mer stolt eftersom det är ett medvetet val.

För att bemöta de kommande utmaningarna uppmanade jag till att ta fram den där halva göingen, som enligt myten är en räv, för att hitta kluriga och flexibla lösningar.

Det kändes gott att KF beslutade om rapporten, och som vanligt var det roligt att få inte talarstolen en stund. Det gav mersmak kan man säga...



















måndag 18 april 2016

Kaplantider


Detta är en mörk dag för Miljöpartiet. Inte bara har bostadsminister Kaplan avgått, Vattenfall har  också beslutat att sälja sina brunkolsgruvor i Tyskland. Två tunga bakslag, och många funderar nog vilket som är värst. För mig är det tveklöst försäljningen av brunkolsgruvorna. 

För nog har Mehmet umgåtts i kretsar man kanske inte borde vistas i som statsråd, och han har uttalanden i historien som inte är till hans fördel, men jag tror man måste ha lite distans samtidigt här. Politiken behöver kunna umgås över ideologigränser och meningsskiljaktigheter, och man måste också få ha en öppen diskussion, även med de man aldrig skulle stötta på andra vis. Just därför vill inte jag vara för snabb att döma Kaplan, och lämnar till andra att avgöra om han gått över gränsen, och i så fall hur mycket. Nu har han ju ändå avgått.

Men det där med brunkolet är en riktig nesa för MP. Det var deras stora fråga i valet, och nu står man här och blir en del av det man ville få bort. "Blasfemiskt" är ett ord som kommer i ens huvud. För tittar man vad MP varit med om som regeringsparti, och ställer det mot deras kärnfrågor, så skulle jag ha svårt att känna igen mig som miljöpartist.

Man undrar om det kan hända mer nu? För så här många bakslag är det få partier som kan ta. Det känns som om de två år som är kvar till valet känns väldigt långa...









måndag 11 april 2016

Alltings början

En god tradition

Snart börjar försäljningen av majblommor. En fin tradition för att samla in pengar till mindre bemedlade barn, och som dessutom säljs av barn. Som arbetandes i skolan brukar jag ha som regel att jag köper av den som kommer först och vill sälja, bara det är en yngre förmåga.

För majblomman är inte bara en god gärning, och ett fin sådan med, det är ofta också ett barns första kontakt att få vara försäljare. Skulle inte förvåna mig om många entrepenörer fått lite blodad tand när de som små sålde majblommor.

Så därför stödjer jag verkligen kampanjen. Det är en god hjälp både idag och på lång sikt...












söndag 3 april 2016

Förstelärare och andrahandspolitik

Den där skolan

Under sin regeringstid han Alliansen med en hel del skolreformer, ja man fick ju fram en helt ny läroplan till till och med. Trots många protester och diskussioner så tycker jag många av dessa har varit steg i rätt riktning. I alla fall i sin intention, vilket jag ska återkomma till. För er som inte är dagligdags i skolvärlden ska jag försöka förklara dem övergripande:

Ny rektorsutbildning (Mycket bra)
Den nya rektorsutbildningen är ett stort steg i rätt riktning. Jag kan säga det som både gått den och den gamla. Man ställer, helt riktigt, större krav på de rektorer som ska leda skolan att verkligen kunna sitt ämbete genom att få insikt både i forskning, ledarskap och juridik. Bra skola kräver bra ledarskap, och bra ledarskap kräver rätt grund att stå på.

Nytt betygsystem (Bra och behövligt)
Genom att gå från tre betygssteg (godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd) blev stegen 5 (E-A). Detta gjorde att man bättre kunde nyansera beskrivningen av vad eleverna verkligen kan. Med det gamla systemet var det alldeles för stor skillnad på en elev som precis blev godkänd och en som nästan hade väl godkänt. Betygen D och B gjorde betygsytemet tydligare och rättvisare. Att man också centralt förtydligade vad betygsstegen skulle innehålla var också behövligt.

Betyg i lägre åldrar och fler nationella prov (Nja)
Betyg är inte Guds gåva till resultaten och ska inte vara det som styr pedagogiken, men tyvärr är det så att betyg faktiskt ökar resultaten på kort sikt. Det förtydligar på något sätt bättre hur en elev ligger till jämfört med ett skriftligt omdöme. Däremot kan man nog se att de är mer uppstressande och kreativitetsdödande i de lägre årskurserna.

De nationella proven, i sin nuvarande form, tar för mycket tid från undervisningen för att kunna vara bra för elevernas totala resultat. Det är bra med likvärdig nationell bedömning, men för många elever skulle tiden behövts till annat. Här ska man nog göra en ordentlig utvärdering och kanske utveckla ett bra diagnosmaterial istället.

Förstelärare, lektorer och karriärstjänster (en bra idé, men...)
Under Alliansens tid införde man förstelärartjänster. Läser man propositionen och betänkandena lät det hur bra som helst. Man skulle premiera lärare som är duktiga i klassrummet och ge dem ett rejält lönelyft. Ett lönelyft som dessutom staten skulle gå in och betala. Äntligen skulle man kunna göra karriär utan att försvinna till forskning eller rektorstjänster. Man behåller de bästa lärarna där de behövs som bäst; hos eleverna.

Tänk så fel jag uppfattade det. Från den här geniala idén till vad det faktiskt blivit gör en mörkrädd. Alltså, från att ge de bästa lärarna till eleverna så har man ofta tagit lärarna ifrån eleverna. Genom att bli projektledare, utvecklare och inspiratörer har idag många duktiga lärare mindre tid i klass än innan de blev förstelärare. I min värld är det som att ta Zlatan ur fotbollslaget och sätta honom som assisterande coach. Inget vidare om man vill vinna matchen, även om mister Z skulle vara en bra coach. 

Skolverket, huvudmännen och facken har på något sätt lyckats snuva eleverna på deras bästa resurs. I min värld borde en förstelärare vara den som tar hand om de särskilt svåra eleverna och de mest krävande skolorna. De borde ha mer undervisning och mindre av annat. Nu har man istället tolkat "i  
allt väsentligt" till "minst 50%". Detta betyder rent matematiskt att man kan plocka 49% av de bästa lärarna ifrån eleverna. Skandal.

Jag har funderat lite över detta och kommit fram till att den här frågan är väldigt viktig att driva. Om vi ska lyckas i våra olika verksamheter måste vi inte bara ta bra beslut och instifta bra lagar. Vi måste också kvalitetssäkra vad som händer mellan det att ett beslut tas till det att beslutet ska förvaltas ute i verksamheten. Intentionerna måste bli tydligare.

Annars är risken att 49% av de bästa lärarna, 49% av de bästa poliserna eller 49% av de bästa läkarna sitter och gör något annat. Känns något bekant i det här?








fredag 1 april 2016

Återkomsten

Musikalen


Då var Annie Lööf tillbaka på jobbet. Svårt att inte märka det. Inte bara har man fått se det i nyheter och i TV, Centerpartiet valde att göra en liten film med Anders och Annie i huvudrollen. Ett initiativ som jag tror uppskattats även utanför partiets väljarkrets.

Roligt är också att många verkar ha saknat Annie i den inhemska politik. Det behövs lite fart och småländsk envishet för att få fart i debatten.

Vilket som. Det är kul att ha dig tillbaka Annie, och tack Anders för ett ypperligt utfört vikariat.




Filmen