onsdag 4 april 2018

Kontraktlärare


Skolan är ett ständigt diskuterat ämne på många sätt, och är en av de där nötterna politiken inte riktigt knäcker. Vi når inte riktigt dit vi vill, fast vi lägger mycket energi och pengar på frågan. Fortfarande lider skolan mycket av det som hände på 90-talet och början på 2000-talet när nedskärningarna och samhällets syn på skolan fick många goda lärare att lämna yrket och man hade svårt att rekrytera personer med goda kvalifikationer, men jag tänker lyfta ett annat problem som man måste beakta: kontinuitet.

Läraryrket är ett relationsyrke. Du måste vara intresserad av dina elever och skapa en relation för att kunna nå bra resultat. I ett samhälle som har en övertro på metod, handlingsplan och konsulter och lite tro på människans förmåga, är detta något som hela tiden glöms bort. Men samhället måste visa att man ser skolarbete som ett relationsarbete och visa detta tydligt.

Jag tror att en lösning är att börja anställa lärare på projektbasis. I anställningen tar man på sig att t ex följa en klass i tre år gärna kopplat mot ett resultatmål. Om man då följer sitt kontrakt ska det i avslutningen ligga en bonus av någon sort. Det skulle kunna vara ett lönelyft, en betald utbildning eller något annat som motiverar att stanna.

Många skolort, men också lärare skulle nog se detta som positivt, och kanske skulle skolområden som idag har svårt att rekrytera och behålla lärare få ett verktyg som skulle hjälpa dem mycket. Men framförallt: det skulle visa eleverna att de är det viktigaste och att förtjänar att inte hela tiden skapa nya vuxenkontakter, utan istället fokusera på sitt lärande.

Av dessa anledningar tror jag att det är dags att se kontraktsanställning som ett seriöst anställningsalternativ att se över i våra kommuner.














Inga kommentarer: