Kommunalisering, den snabba vägen till förstatligande

Läs och begrunda...

Ok, nu ska jag försöka förklara vad jag tänker så enkelt som möjligt. När man vänder på begreppen blir det lätt att man tappar läsaren, så jag försöker vara så tydlig jag kan. Frågan för dagen är:

Är kommunalisering en väg mot förstatligande av kommuner?

Visst låter frågan märklig, men läs och fundera:

De flesta kommuner i Sverige har får sina inkomster från två stora poster: Den kommunala skatten och olika statsbidrag. Skatten vet de flesta vad det är, men statsbidragen är av lite olika karaktär. Det kan vara riktade bidrag och generella bidrag. Ofta kommer dessa bidrag med lite pekpinnar. Skolan t ex måste följa skollagen och läroplanen. Ja, när det gäller skattemedlen finns det också föreskrifter att följa som t exa kommunallagen, men du kan enklare fördela dem som passar bäst för kommunen.

Titta på sidan i den här länken. Den visar hur mycket statsbidrag och hur mycket skatteinkomster varje kommun får in per invånare. Med den kan du lätt räkna ut fördelningen av de de båda. I mitt tycke är måttet för en stabil och flexibel ekonomi att man är så lite beroende av statsbidrag som möjligt. Kanske ska den vara som  första stapeln i bilden kring 20% statsbidrag. Mindre är riktigt bra, mer är inte så bra.

Är du med så här lång är allt frid och fröjd. Du kan lätt räkna ut hur det ser ut i din kommun och se om det känns bra eller ej.

Vilket som. Om nu skatteintäkterna minskar och statsbidragen ökar till den grad att man helt plötsligt har mer statsbidrag än skatteintäkter (se stapel 2 i diagrammet). Då har ju, rent teoretiskt, staten mer inflytande över kommunen än skattebetalarna. 

Tillbaka till kommunaliseringen. Vi har sett att staten då och då vill lägga ut olika verksamheter på kommunerna. Ofta med en liten slant för besväret. Vi har sett det med skolan t ex, men även med andra saker. OM nu vi fortsätter den här trenden och låter t ex kommunerna ta över t ex Arbetsförmedlingen eller liknande så kommer vi att till slut hamna i ett läge där staten styr mest över kommunerna, och då kanske man ska fundera på om inte staten kan förstatliga kommunerna direkt.

Nu menar jag inte att jag har rätt i alla aspekter, och som vanligt är det inte precis så här enkelt, men jag tycker man ska ha med detta när man funderar på utvecklingen i vårt samhälle. Vilken politik ska man föra för att en kommun ska ha så stort frihetsutrymme som möjligt?

Kommunalisering är inte den rätta vägen för mig...

Våga satsa

Att få jobbet gjort

Skulle klippa en och annan häck igår. Min gamla häcksax bestämde sig då för att kasta in handduken. Så det blev att åka till närmaste järnhandel och köpa en ny. De hade flera modeller att välja på i olika storlekar. Jag tillhör dem som tror att man får vad man betalar för, och har man bara råd ska man inte vara rädd för att välja det dyra alternativet. Flera gånger i mitt liv har det visat sig vara det billiga alternativet i längden. Kortsiktigt billigt blir ofta långsiktigt dyrt. Så nu har jag en rejäl häcksax som ska klara de svåraste buskagen i min trädgård.

Så tror jag att man också måste tänka när man ska bygga ett samhälle. Man ska inte vara rädd att satsa på områden som på lång sikt betalar sig. Infrastruktur till exempel. Vad kostar inte vårt slitna järnvägssystem oss årligen? Istället för att laga den där växeln i Hässleholm som hela tiden pajar, kanske vi ska bygga om den helt. När människor helt plötsligt kommer i tid till jobbet, och fler vågar ta tåget av samma anledning, då kommer investeringen snabbt att betala tillbaka sig. Både i pengar och miljö.

Finns många områden som skulle kräva en "rejäl häcksax" just nu. Vi får bara vara beredda på att det faktiskt kostar en slant...

Kvalité och investering

Närodlad kvalité

På bilden ser vi min nybyggda bastu. Eller egentligen ett undantag. Ett litet hus man kan ha till mycket inklusive bastu. Byggt av lokala hantverkare och välgjort i varje millimeter. Förvisso ganska dyrt, men vill man ha kvalité så kostar det. Det finns aldrig några genvägar när man vill göra något gediget. Jag kunde valt att köpa en byggsats och smällt upp den över en helg, men det bygget hade antagligen bara varit till besvär lagom till min pension.

Lite så måste vi också se det när vi bygger det samhälle vi vill ha. Rent teoretiskt kan vi göra det halvdant, och då vet vi att  vi har en ny kostnad som kommer inom snar framtid. Väljer vi att göra saker ordentligt kan även våra barn och barnbarn få del av det, och då blir det billigt även om prislappen idag kan kännas lite tung.

Om vi nu t ex vill bygga ett järnvägsnät som håller och där tågen kommer i tid, ja då kanske vi också måste titta på hur mycket vi är beredda att betala. Vi måste nog se att en lite dyrare lösning kanske blir en ren vinst på längre sikt om vi gör det väl.

En störa kostnad nu som blir en vinst senare kallas "investering". Är vi beredda att göra goda investeringar nu, och satsa på kvalité, så kan vi alla gå i pension med mindre oro.

Trefronts krig

Fred och krig samtidigt

En av mina favoritböcker när jag var liten var "Gårdarnas krig" av Harry Kullman. I den finns det ett citat som återkommer som lyder:

"Långt från den larmande hopen står det stora slaget".

Det här citatet tror jag man kan ta med sig till den samtid vi nu lever i. För den här veckan har mycket handlat om att Trump vill införa tullar på stål och aluminium. Något som skulle drabba Sveriges export mycket. Som många vet är jag inte med i den mannens fanclub, men man måste ge honom rätt i vissa avseenden här. För enligt Trump gör han det av säkerhetsskäl, och med en tolkning kan man ge honom rätt i det.

Hur tänker jag nu då? Jo, vi ser traditionellt krig som något man för med vapen och ammunition, men  i vårt moderna samhälle är det egentligen ett ganska medeltida och bullrigt sätt att skaffa sig makt. I min mening pågår det just nu tre krig i världen:

• De vanliga krigen med vapen som vi alla är medvetna om.
• Det ekonomiska kriget
• Nätkriget/informationskriget

När det gäller de vanliga krigen är det väldigt tydligt vilka supermakter vi har och var de sker. Det ekonomiska kriget leder just nu Kina, som just nu tar större och större andelar av världen och annekterar genom att helt enkelt köpa upp det som är till salu. Genom att dumpa priset på t ex stål lyckas man också skapa en ekonomisk obalans. Väldigt smart och väldigt lagligt.

Informationskriget leder just nu Ryssland. De har fattat bättre än någon annan att den som äger informationen där människorna finns skaffar sig stor makt över det som sker i världen. Väldigt smart och väldigt svårt att ha koll på.

Så när då USA märker att man bara äger ett av dessa tre krigen så är det klart att man vill skydda sig mot de andra med. Genom t ex handelstullar. För som sagt: Långt från den larmande hopen står det egentliga slaget.

En granatkastare på marknaden. Passande.

Lite tankar om skatter

Hur stor del är statens?

Det har varit mycket i pressen den senaste tiden om det moraliska i att betala skatt. Att göra rätt för sig, och vara glad för att man får skola, vägar och sjukvård. Hur omoraliskt det är att skatteplanera och gömma undan pengar i skatteparadis.

Tror att man måste stanna upp ett tag här innan man börjar fördöma för fort och för mycket. Kanske sätta sig in i det psykologiska aspekterna och vilka effekter högt skattetryck kan skapa. Personligen har jag inget problem att betala skatt, och jag anser att både jag och många av mig har råd att betala vår skatt, och i vissa avseenden kanske kan betala mer. Därför är jag inge större anhängare av fler jobbskatteavdrag. De har sin funktion i lågkonjuktur, men inte i en högkonjunktur.

MEN, sedan kommer man till det där andra. Alla som betalat in en reavinstbeskattning har nog känt det jobbiga i att skicka en, för en själv, stor summa pengar direkt till skatteverket. Många av oss har sparat olika kvitton för att kunna minska den här summan eller fört över dem i en dyrare bostad för att skjuta den på framtiden. Det skaver, fast man vet att det är ok och ser det rimliga i det.

Pratar man sedan med många småföretagare är skattekostnader och avgifter kanske det som mest avgör att man inte anställer en eller flera nya till företaget. Man jobbar hellre mer själv in i det längsta. Många är nog inte insatta i hur stor del av sin inkomst en liten företagare faktiskt betalar till staten. De stora företagen har oftare enklare att undvika skatt genom olika smarta lösningar, eller till och med få pengar från stat och kommun inför löften att etablera sig. Något som nog aldrig skulle hända den lokala hantverkaren eller affärsinnehavaren.

I min värld ger mitt första exempel en förklaring till varför många väljer att skatteplanera, och i mitt andra exempel kan ett skattetryck till och med vara skadligt eller hämmande för ett samhälle. Just därför är skattetrycket på våra småföretagare en av de viktigaste ekonomiska frågorna just nu-

Just därför måste vi ha en sund skattediskussion i landet, och framförallt en sund skattepolitik. De flesta vill betala sin skatt och göra rätt för sig, men skattesystemet i sig själv får inte uppmana till fusk eller "kreativa lösningar". Det har vi haft så det räcker. Jag är övertygad att den här ekvationen går att balansera så att de flesta ser skatten som vettig och rimlig. Men det, som det mesta, kräver samsyn, sunt förnuft och antagligen en eller annan kopp kaffe.

Dagens budgetproposition

Ris, ros och egna tankar

Då fick vi idag se en av historiens största valbudgetar presenteras, och vilket parti skulle inte göra det med tanke på att Sverige går bättre än på mycket länge. Ganska svårt att sätta sig in i alla detaljer, eftersom man mest får höra de delar som media och regeringen vill att man ska höra. Men så här tänker jag om de delar jag har hört om.

Ros

Även om om världen styr vår ekonomi mer än finansministern, så tycker jag ändå att man ska vara glad varje år vi betar av den där statsskulden. Vi kan inte ge våra barn ett bättre arv och en större möjlighet att få bestämma själva hur de ska ta hand om landet i framtiden. Mer av den varan, även om det i vissa avseende kan betyda personlig förlust.

En god budget har små utgifter

Ja, så är det. Precis som att ha liten skuld, är det näst bästa att ha små och hanterbara utgifter. Därför finns det alltid en liten fara när man t ex höjer löpande kostnader som barnbidraget. När det går bra är det en fin reform, som nog alla vill ha, men om det skulle bli magra år och man måste dra tillbaka bidragen, då har man svikit många människor. Jag är därför en anhängare av att barnbidraget ska vara baserat på behov. Många tjänar idag så mycket pengar att barnbidraget bara är peanuts i deras ekonomi, medan för andra är det livsviktigt. Gör man bidraget inkomstbaserat skulle man antagligen kunna göra reformen ännu bättre för de behövande, utan att dra på sig stora kommande utgifter.

Här håller jag också med Centerpartiet när man säger att få alla i arbete kanske är den bästa besparingen vi kan göra. Ett samhälle mår bäst när människor klarar sig så mycket som möjligt själva, och kostar mindre för staten på många sätt.

Vi har råd

Det sista jag som slår mig är alla som hela tiden gnäller att vi har det så dåligt att vi inte kan hjälpa andra. I år fanns det 43 miljarder extra att fördela. Ja, det var väl det...

Big Mac-politik

Reformutrymme

Men då! Här läser man hur det planeras att sänka skatten för våra pensionärer så att de ska få lite mer pengar i plånboken. Med betoning på lite. Regerings förslag ska ge  2 500 kr per år, alltså drygt 200 kr i månaden. C vill lite mer och plussar på en hundring.

Alltså hundra kronor är bara något mer än vad ett meal på McDonalds kostar. 

Skulle detta kallas att satsa på pensionärerna? 

Någon kan bättre än så...

Arbetsinvandring

Då det begav sig

Centerpartiet, och särskilt Johanna Jönsson, har de senaste debatterat kring regeringens förslag kring begränsning av arbetskraftsinvandring. Att man vill skärpa reglerna samtidigt som Sverige saknar arbetskraft är ju egentligen helt befängt.

Jo visst, många vill inte ha konkurrens från omvärlden om de arbeten som finns, men sanningen är att om man har minst gymnasieutbildning så är chanserna goda att få jobb just nu, och en gymnasieutbildning kan de flesta som är beredda att jobba lite skaffa sig. Så det egentliga hotet mot den som är rädd för att inte få jobb kanske ligger i den egna viljan.

Vilket som. Ibland tycker jag vi gör dessa frågor för kortsiktiga eller för enkla. Vi måste i detta sammanhang komma ihåg att vi har en växande grupp pensionärer. Vi lever längre och är mer friska än någonsin tidigare. Många kommer att vara pensionärer lika länge som de varit arbetsföra. Detta innebär i min värld att vi måste få in fler människor som arbetar i landet om vi ska fortsätta föda det system vi har idag. Välfärden bygger ju på att man måste få in de skatteintäkter som krävs.

Så hur man än vänder och vrider på saken är vi beroende av att människor vill komma hit och arbeta. Alternativet är att vi gör en helomvändning i hela vårt ekonomiska system där tillväxt inte blir det rådande måttet på utveckling. Men det är en fråga som kräver ett eget blogginlägg.

Val och ickeval

Har varit i Stockholm ett par dagar. Det händer då och då att man åker dit, även om det 'är längre mellan gångerna nuförtiden. Det som slog mig när jag vandrade runt i de centrala delarna, och som slår mig när man går runt i nästan vilken stor stad som helst i västvärlden, är att det nästan ser lika dant ut överallt. Det är samma affärer, matkedjor och butiker. Ska man se det lokala och personliga måste man nästan alltid ta en tur till utkanterna.

Om detta är ett tecken på att världen blir mindre, eller om det är för att de stora företagen tar över kan man fundera på. Men alla de där drygt 600 000 svenskarna som bor och verkar utomlands kan inte ha det svårt att acklimatisera sig.

När jag satt på tåget hann jag också läsa en och annan artikel och blogginlägg. Märkligt hur debatten om invandrings böljar i olika riktningar. Just nu verkar det handla om det är en kostnad eller en vinst på kort och lång sikt. Är man emot fri rörlighet har man en tendens att grotta ner sig i alla problem och vad de kostar, och är man för ser man framtiden an och räknar ut att det blir en vinst för landet.

Då kan man komma tillbaka till det där med vad ett val egentligen är. Tydligen vill vi att världen ska ligga där när vi väljer att åka ut i den, samtidigt som vi vill kunna välja vilka som kommer hit. De olönsamma kan stanna "hemma" och de lönsamma kan komma hit. 

Då kanske det är på sin plats att påpeka att det inte handlar om val i den meningen. Egentligen handlar det om rätten att söka asyl jämfört med valet att arbeta utomlands. Även om det kan ses som två olika val, så är det ena egentligen ett val och ett ickeval. 

De flesta som kommer hit och söker asyl hade nog gärna sett att deras städer såg ut som de flesta andra, kantade med internationella butik- och matkedjor, men något säger mig att så inte är fallet, och då tvingas man välja något annat.

Annars var det väldigt trevligt i Stockholm.

Företagande

Från mitt lilla företag

Till Centerstämman i Falun hade jag skrivit en motion som handlade om att det skulle vara lättare att anställa arbetslösa på timbasis om bara Skatteverket och Arbetsförmedlingen samordnade sina datorer, och Arbetsförmedlingen kunde gå in och vara tillfällig arbetsgivare. Motionen togs aldrig upp till debatt eller omröstning, men partistyrelsen skrev att man såg vissa delar av den som intressant.

Idag var jag nere på byn och diskuterade förtagande med en av byns småföretagande. Vi funderade kring hur samhället faktiskt skulle kunna underlätta för små nystartade företag, och därmed skapa fler arbeten. Man måste se att det faktiskt finns en synergi mellan lätt att anställa och lätt att avskeda. När man startar ett företag har man ofta inte råd att anställa någon på längre tid, och rädslan för att när man väl anställt få det svårt att avskeda den dag man eventuellt behöver skära ner, gör att man tvekar att anställa eller inte gör det alls.

Alltså måste vi ha en mer flexibel arbetsmarknad. Vad vi än tycker om det så är heltidstjänst på livstidsbasis något som tillhör historien. Med en värld som rör sig fortare och fortare måste en liten företagare kunna vara mer flexibel, och det måste arbetsmarknaden inse. Är det enkelt att både ta in och ut personel så kommer faktiskt mer arbeten att skapas.

Ändrar man detta måste man också ändra andra ändan av frågan. Ingen som går arbetslös ska förlora pengar på att arbeta, alltså om man tar t ex ett vikariat på några timmar ska man inte förlora a-kassa för resten av dagen. Alltså måste man börja se värdet av varje arbetad timme, inte varje arbetad dag.

Slutligen måste samhället bli bättre på att stötta de som startar upp en verksamhet. Starta eget-bidraget skulle kunnas användas till många fler än det gör idag och skulle verkligen kunna bli en reform som kunde pusha igång många småföretag. Skulle få fler att våga ta det där viktiga första steget. Idag används de egentligen till de som inte kan få annat jobb, inte till de som verkligen skulle kunna göra något av det.

Så mina tankar till förbättringar för näringslivet kan sammanfattas med:

• Enkla regel och stöd från samhället (arbetsgivaravgifter och liknande)
• Gör det enkelt att anställa på visstid
• Se över Starta eget-bidraget
• Gör varje timme i arbete lönsam
• Inse att det är företagen som skapar förutsättningarna, inte regeringen och facket.

Så det är kanske läge att damma av den där motionen till nästa stämma.

Turkiet avtal...

Ju mer jag följer händelserna kring EU och Turkiet desto mer blir det som ett SMS-lån. Väldigt bra för stunden när man snabbt behöver köpa sig fri från ett problem, väldigt dåligt när räntan ska betalas.

Katt runt het gröt...

Fortfarande är det inge sida som vill ta tag i resultatet av britternas folkomröstning om EU. Snarare drar sig fler och fler bort från det. Just nu är det svårt att hänga med i röran det skapat, men en sak verkar tydlig: Man vet eller vågar inte.

Man brukar säga att naturen strävar efter att fylla ut alla tomrum. Vakuumet efter Brexit motbevisar detta.

Vilket som blir det spännande att följa fortsättningen...

Entreprenörskap

Storskalighet

Entreprenörskap är ett modernt ord idag. Så viktigt att skolan fått ett särskilt uppdrag av politiken att driva detta inom skolämnena. Lovvärt på ett sätt, då ett samhälle behöver människor som vägar ta initiativ och skapa företag. Ofta tycker folk att detta låter väldigt svårt och krångligt, för att inte säga borgerligt.

Ofta handlar det om de enkla idéerna eller lösningarna som kan bli drivande, men kanske mest ett brinnande intresse för att utveckla eller skapa eget.

Jag har den här våren och sommaren funnit en viss glädje i att odla upp en avokadoplanta.  Samtidigt har jag inte slutat att äta avokado. Så den senaste tiden har samlat avokadokärnor och idag la jag en stund på att plantera dem. På sikt kanske det blir fler plantor än jag behöver, eller orkar med, då kan jag avyttra dem till behövande.

Ja, och vem vet vad det här leder till? Antagligen inte så mycket, men det skulle kunna vara fröet till en liten verksamhet, och svårare än så behöver det inte vara.

Jag kommer nog att återkomma i ämnet i framtiden. Får se hur det går med mitt entreprenörskap då.

I kväll ska jag dra mig till Lund för att med andra centerpartister ta något kallt och se Annie på storbild. Kanske ses vi då?

Fotbollsomen

Völvans lag

Igår slog Island ut England ur EM. Mycket kan sägas om detta. Själv fascineras jag av vad en en bra plan och en jäkla massa engagemang kan göra (att tex jämföras med Zlatans planerings för slutet). 

Man ska ju säga att sport och politik inte hör ihop, och ändå blandas de ihop gång efter annan. OS har ju genom tiderna varit ett enormt politiskt etablissemang. Kan man sin historia är det svårt att inte se sport som politik. Den senaste veckan har ju varit en mycket intressant politisk vecka, och vi lär diskutera det som händer just nu länge. 

Men när jag såg Island spela igår kom jag att tänka på Brasilien. Brasilien hade för många år sedan enorma framgångar med en ekonomi i uppgång och en populär president. Sedan fick deras fotbollslag stordäng av Tyskland med 5-0 i fotbolls-VM. På hemmaplan dessutom. 

Efter det har det gått utför med Brasilien. Ekonomin går dåligt och presidenten befinner sig i blåsväder. Många säger att det vände just med den där matchen mot Tyskland.

Just idag håller Islands ekonomi på att återhämta sig och England är på väg ut ur EU. 

Kanske borde fler ekonomiska- och politiska analytiker följa fotbollen mer...

Brexit

Jag som tycker EU viktigt för freden och för miljöfrågorna anser det är bedrövligt att Storbritannien ska lämna EU. Känns bedrövligt på många sätt. Men sedan tänker jag ett steg till. Jag brukar ju säga, ursäkta det raka språket, att man då och då behöver en rejäl rövspark för att komma vidare.

Idag fick EU en rejäl rövspark av Storbritannien. Nu kan vi välja två vägar. Sätta oss ner och tycka synd om oss själva, eller spotta i nävarna och ta tag i saken.

Just därför när jag en viss förhoppning om att detta kanske var det bästa som kunde hända EU. På lång sikt i alla fall. 

Men just nu känns det lite snopet.

Trots detta önskar jag alla en glad Midsommar!

Kompromisser och energi

Resan går vidare

Har för första gången blivit citerad som politiker i de sociala medierna. Även om det här blogginlägget  kanske inte är så positivt, så får det ändå ses som ett litet steg till i min politiska karriär. 

I stort handlar det om att jag citerat Annie Lööf när hon säger "Vi är inte emot kärnkraften, vi är för alternativen", något som trogna kärnkraftsmotståndaren Eric tolkar som att Centerpartiet numera är positiva till kärnkraften. Alla läser omvärlden med sina personliga glasögon på näsan, och därför tolkar man allt efter egen agenda. Det kräver att man måste vara mycket tydlig i de budskap man vill föra fram.

Sanningen är ju faktiskt den, att sedan Centerpartiet ändrade sin inställning i energifrågan och fick till ökade satsningar på alternativa energikällor, så har man kommit mycket längre i arbetet med att fasa ut kärnkraften än vad man tidigare lyckats med när man var starkt emot. Ja, faktiskt.

Efter förra energiöverenskommelsen, som Maud Olofsson var med och tog fram och fick en del kritik för, har kärnkraften blivit olönsam. Detta har lett till att de som äger och driver kärnkraft själva talar om nedläggning. Det måste ses som en stor Centerpartistisk seger.

För felet som gjordes efter kärnkraftsomröstningen 1980 var att man egentligen bara satte sig ner och gjorde typ ingenting. När vi kom till 2010 fanns det inga alternativ värda namnet, alltså kunde man inte heller bara lägga ner kärnkraften. Nu, när framförallt företag och privatpersoner satsar på vind- och solkraftverk, har man börjat se en realistisk chans att kunna lägga ner kärnkraften.

När man sedan i den nya överenskommelsen läser att vi satsar mot att vi 2040 ska ha 100% förnybar energiproduktion, så är det bara att konstatera att Centerpartiets egna program finns med, svart på vitt, och det är en stor framgång.

För, Eric, det är inte i det första slaget man vinner ett krig, utan i det sista, och kanske börjar vi äntligen se slutet, eller i alla fall början på slutet, som många väntat på i över 30 år. Inte för att vi förbjuder, utan för att vi skapar ett alternativ, och just därför är jag för...

KDÖ

Snart åter i brevlådan??

Nu är det spännande, säger Marcus Oscarsson, ni vet han som förklarar politik i TV4. Om KD bryter Decemberöverenskommelsen, DÖ, på fredag så finns det stor risk för nyval. I alla fall om man får tro Jan Björklund (Fp). Då finns det inget som hindrar att man röstar ner regeringens budget en andra gång, och då borde det bli nyval kan man tycka.

Men är det så enkelt egentligen?
Njae, i år lägger alla partier i opposition en egen skuggbudget. Det betyder, precis som många av mina centervänner säger, att DÖ i realiteten inte har någon betydelse. Även om KD röstar för att bryta den så finns det egentligen ingen alternativ budget som kan få egen majoritet förutom regeringens. Men det låter tydligt och kraftfullt när man säger det. Bryt DÖ och fäll regeringen! Viva la revolucion!
Men som sagt det finns inget egentligen som kan knäcka regeringens budget, så det blir väl lite som att skjuta med lösa skott.

MEN. Nu är det inte helt osannolikt att det blir nyval ändå, men det handlar nog mer om att regeringen är otydlig, velig och ganska kraftlös. Om jag hade varit miljöpartist i hjärtat hade jag nog själv gjort revolution. Krävt att det där kolet skulle ligga kvar i marken, sett till att det blev billigare att producera egen solenergi och inte kompromissat med att vice statsministern skulle vara något annat än just det. Just där har vi grunden för ett nyval.

Så OM det blir nyval står vi redo. Om DÖ faller...     ...ja, då tar vi en kopp kaffe.

Sommarsnackis...

Ständig diskussion

Har haft en liten paus i mitt politiska bloggande. Det är ju trots allt semester. Mycket har sagts, och kommer att sägas, om Greklandskrisen. Sommarens politiska snackis på många sätt. Den är märkligt ideologisk med.

Om du vill veta någons politiska inställning behöver du bara fråga:
"Vad tycker du om Greklandskrisen?"
När diskussionen är över är man väl inplacerad på den politiska kartan. Försök ska du få se.

Tycker man inte det är roligt kan man ju alltid diskutera Åsa Romson och hennes uppgift som vice stadsminister. Den går dock fortare. Mycket fortare...

I de öppna murarnas tidevarv

I vissa lägen finns inga vinnare. Har försökt sätta mig in i euroländernas överenskommelse med Grekland (se nedan) och man kan nog läsa den som fan läser bibeln beroende på vad man redan tycker. Försökte läsa den med så objektiva ögon som möjligt, utan att bli mycket klokare. har i alla fall plockat fram några personliga tankar:

Ja, över 35 miljards euro ska användas för att stärka näringslivet. Detta måste ju vara grunden för att Grekland ska komma på fötter.

Ja, man får lättnader (nerskrivningar av lånen med annat namn). Man ger Grekland lite andrum med sin skuld. Dock vågade man inte avskriva vissa delar helt. En prestigefråga.

Ja, man ställer krav på snabba reformer.

Ja, Grekland får det närmaste en tvångsförvaltning som ett fritt land kan få. Ibland är det bra att någon "utifrån" kommer in och tar de obekväma besluten. I alla fall om den som kommer utifrån inte har personliga intressen. Nu kanske man kan förbättra det administrativa i landet som inte fungerar så bra. Rent personligen tror jag detta är både bra och dåligt. Om man gör det öppet och ordentligt kan det bli riktigt bra, men arbetar man för att rädda sig själv kan det bli katastrof. Här hoppas man på det förstnämnda.

Nja, man fortsätter att stöda de Grekiska bankväsendet med stora lån. Västvärlden har lärt sig av Leehman Brothers att om banker får falla blir resultatet katastrofalt. Något som också Anders Borg försökte stärka upp på sin tid med ökade likvidkrav på våra banker. Att banker inte följer marknadskrafterna är egentligen väldigt dåligt och sätter hinder för bra politiska lösningar. Det är ju hit de flesta pengarna går i krispaketen. Något för EU att fortsätta arbeta med.

Nej, skuldbördan som är oöverstiglig fortsätter att öka. Gör att EU kommer att behöva stöda Grekland låååång tid framöver.

Nej nej, man ska sälja ut tillgångar för att lägga i en buffertzon. Att sälja sina tillgångar brukar ofta betyda att man verkligen inte har något kvar som genererar pengar, mat eller andra resurser. Detta skulle jag nog vara mest skeptisk mot om jag var grek.

Så den slutliga sammanfattningen är, i min mening, att världen och EU står sig ganska slätt när man väl hamnat i en kris. Man hoppas därför att man fortsätter arbeta med varningssystem och överskottsmål så att liknande kriser inte ska uppstå igen.

Samtidigt bygger Ungern en mur mot Serbien...


Överenskommelsen

Grekland, sommarens följetong

Den ständiga frågan

Greklandskrisen är en riktig följetong. Hur ska man lösa krisen och vems är felet? Det diskuteras avskrivning av lån, nya stödpaket och folkomröstningar. Det är ganska svårt att sätta sig in i frågan på ett objektivt sätt. Tror många, liksom jag, tycker att det snackas mycket om saker som borde kunna lösas efter en kopp kaffe.

Sedan läste jag den här artikeln i DN (här). Då slog det mig att det finns en lösning som ingen vågar diskutera, men som nog som nog skulle få fart på förhandlandet: sätt Grekland under euroländernas tvångsförvaltning.

Vad skulle inte hända med tysk förvaltning under 10 år? Skulle inte det kunna vara ett förslag på en långsiktig lösning? Då får Grekland verkligen hjälp att få koll på sin förvaltning, administration och korruption.

Skulle kunna vara en win-win-lösning på många sätt. Just därför gör jag det till mitt förslag...