Hemmafru

Modernt provocerande

Var på utbildning i Brösarp igår. Det gällde förhållandet politiken och media, alltså hur man ska förhålla sig till och samarbeta med tredje statsmakten. Det var en givande dag på många sätt.

Som vanligt träffar man människor att dela erfarenheter med, och bland annat kom jag i diskussion om en viktig fråga för många, nämligen den att arbeta mindre för att kunna vara mer med sina barn. Både kvinnor och män har funnit att lön och karriär inte är allt, och att om man är beredd att dra ner på vissa saker i livet kan man berika det på annat sätt.

Många barn idag tillbringar 10 timmar eller mer om dagen i förskolan eller på fritids och har därmed en längre "arbetstid" än vad vuxna har. Här finns mycket att fundera kring och kravet på att alla ska heltid kanske har vissa baksidor som inte alltid kommer fram.

Diskussionen ledde fram till den lite provocerande affischen ovan. Men tar man sig en funderare är den genialt bra. Rubbar våra förutfattade meningar med ett enormt värdeladdat ord, "hemmafru". 

Ja, kanske är det dags för ett halvtidsbyte...

Uppfriskande

Man vet vad man inte vill

Måste säga att debatten mellan LO och Centerpartiet är väldigt uppfriskande och lyfter frågor som borde diskuterats för länge sedan. Vi har en svensk modell som säger att lönerna ska sättas i förhandling mellan parterna och där staten inte ska lägga sig i. Samtidigt har vi ett fack som är hopknutet med ett regeringsparti så ingen riktigt vet var den ena börjar och den andra slutar. Jag ser en paradox i detta. Parterna ska sätta lönerna, men bara ett parti har inflytande.

När nu Centerpartiet försöker lösa frågan med hur nyanlända lättare ska få jobb visar facket upp en ovilja att hitta lösningar, och har dessutom argumenterat på ett sätt som för tankarna till sandlådan. Ska man då tolka det att S stödjer detta, eller är det bara LO? Svaret är att man inte riktigt vet, och det gör det enormt svårt att se hur man ska hitta bra lösningar och överenskommelser. Inte konstigt att Annie Lööf hotar med lagstiftning.

Så hur det än går så tror jag att debatten i sig själv har ett värde, och när inte LO beskriver hur de vill att fler nyanlända ska få arbete, och fortsätter med sin barnsliga kampanj, så framstår C som det trovärdiga alternativet.

Ska bli spännande att följa detta vidare.


PS. De som är i min generation och tidigare har inte en bild av att LO är ett fack. Nä, det är en muminlik figur i läseboken :)

Där är Lo,!sa Li

Backgammon och ideologi...

För den kommande debatten

Har länge tyckt att det vore kul med en "politisk pub" eller liknande, alltså ett ställe att fritt diskutera politik lite mer fritt. Borta från protokoll och sakpolitik och närmare ideologi och vision. Som relativt ny i politiken är man ofta sugen på detta, och jag tror att många fler är det.

Å visst var det så. Blev väldigt glad när en annan nyengagerad i kretsen hörde av sig och ville ha ett opolitiskt politiskt möte över en kopp kaffe och lite kladdkaka. Gärna med lite backgammonspel samtidigt. Spel, kaffe och politik, kan det bli mer lockande? Jag var på redan innan detaljerna var klara.

Så nu har vi ett datum, en lokal och ett koncept. Bara att hoppas att fler brinner för lite "backgammon". Känner du att det låter som något för dig och bor i Östra Göinge får du gärna höra av dig.

Blir vi många kan vi ju alltid ta en omgång Risk eller Diplomacy med. Bra träning för den som vill förändra världen eller bara ha en intressant diskussion...

Befriande tydligt

Inte som andra

När intrigsökande medier och SD försöker hetsa på oppositionen att fälla regeringen skapas lätt en osäkerhet, och den här osäkerheten har vi sett mycket av den här hösten. Man byter inriktning över en natt och ideologier läggs i frysboxen för en bättre dag.

Mitt i detta vågar Centerpartiet gå ut och tydligt klargöra att man inte tänker ändra sin ståndpunkt och fortsätter söka lösningar på svåra frågor. Det känns befriande även om det samtidigt har sitt pris. Ja, man står för ett öppet samhälle och värnar om asylrätten, tvärt emot övriga alliansvänner, och även om jag inte tycker alla förslag är bra så är helheten kompakt. Uppslutningen är också stor bakom Centerledningen och de frågor man står för.

Detta kommer nog på kort sikt att kosta en och annan röst eller procent, men på lång sikt är detta den enda rätta vägen. Just därför är det också bra att partiet står upp och förtydligar att man inte tänker vara med på en gemensam Alliansbudget innan 2018, att man inte tänker fälla regeringen i det kaos som råder och att samarbete med SD inte är tänkbart.

Att sedan Annie äntligen tagit strid mot LO är bara en skön vårbonus...

Dags att bli psykolog...

Just som man håller på att se över fortbildning för att öka sin behörighet kommer Centerpartiets förslag om att slopa kravet på lärarlegitimation under tre år för att få in mer människor i skolan. Allt för att klara av behoven med de ökade klasserna i invandringens bakvatten.

För oss som arbetat för att få en legitimation i över 20 år är detta ett stort steg bakåt. Svenska skolan har allt för länga haft problem med outbildad personal, vilket i slutändan gett samhället tron på att vem som helst kan vara lärare på vilka grunder som helst. Bara man inte är straffad för barnbrott. Resultatet har visat andra siffror, och den stressiga miljön som skolan är har fått många bra lärare att lämna sina arbeten för andra karriärer.

När nu Centerpartiet går ut med devisen att slopa legitimationskravet för att få "fler bra lärare i skolan", så är man inte så genomtänkt som man brukar vara. Uttalandet säger emot sig själv och samtidigt inte, beroende på hur man tolkar det. Sänker man kraven får man så klart inte fler genuint bra lärare, de finns redan i skolan, däremot får man ber bra lärare om man sänker kraven på vad man menar med en bra lärare. Om en höjdhoppare kallas bra om den klarar en viss höjd, så får man så klart fler bra höjdhoppare om man sänker ribban. Men är det det vi vill?

Nej, vägen att klara den här krisen handlar inte om att ta bort legitimationen, som i första hand ger rätt till betygsättning lärarens viktigaste tjänsteutövning, utan att hitta vägar att få fler lärare att stanna i skolan och kanske få de av oss, som tex jag, som arbetar deltid att fundera på att arbeta full tjänst. Tyvärr handlar det nog mer om mindre klasser och färre bedömningar, men det gör bara lärarbristen större och fler obehöriga lärare ökar kraven på de behöriga att ta större ansvar. Obehöriga är inte lika självgående som en utbildad lärare.

Men och andra sidan. Om vi slopar legitimationskraven lite sådär, så kan jag ta jobb som psykolog eller kanske sjuksköterska. Hur svårt kan det vara? Allt står ju på nätet, och resten klarar vi med sänkta krav...



Läs förslaget här

Den där räven

Halv göing

I torsdags lämnade utskottet jag suttit med i sin första rapport till kommunfullmäktige (KF). Arbetsnamnet har varit "Från nyinflyttad till stolt göing", och jag som själv är relativt nyinflyttad har tyckt det varit spännande att delta i arbetet.

Debatten i KF handlade mycket om att rapporten fokuserat för mycket på invandrare och för lite på andra grupper. Man lyfte också att arbetet med värdegrundsfrågorna inte fått mer plats. S saknade en diskussion kring de "mjuka frågorna" som handlar om alla människors lika värde och vad vi egentligen menar med det. Själv var jag rätt nöjd då mitt förslag om att få med inriktningen att kommunen ska arbeta mot att vara en kommun för alla, där man både kan ställa krav och ser möjligheter, kom med.

Men under debatten satt jag och funderade på en sak som jag tidigt fick lära mig om göingar, nämligen att de enligt tradition är en korsning mellan en smålänning och en räv. Ett genialiskt uttryck på många sätt som borde kunna användas i det fortsatta arbetet. För just nu behöver vi smidiga och listiga lösningar på många ganska tunga problem. Vi måste alltså tänka kreativt och flexibelt och verkligen inte vara rädda att tänka utanför boxarna, precis som den listige räven.

I det fortsatta arbetet i utskottet ska det bli min ingång; att ta fram räven i frågorna. Kanske skulle kunna bli en bra lokal devis med:

Centerpartiet- tar fram räven i göingen

Ja, varför inte. Morrrrrrrr....

Äntligen Annie

Efterlängtad i debatten

Vi är nog rätt många som saknat Annie Lööf under hösten. Anders W Jonnson har gjort ett formidabelt arbete som ersättare och har varit mycket duktig i debatten, men på något sätt har man nog saknat Centerpartiets naturliga ledare. Just därför hade man lite uppskruvade förväntningar när Annie skulle vara med i SVT:s "Agenda" igår.

Annie var som vi vant oss vid tydlig och självsäker, och som vanligt irriterade jag mig på media som aldrig låter någon tala till punkt och som egentligen bara hade två saker man ville ha fram: "inte kan man väl ta emot 10 000 flyktingar i veckan"  och "nog är det en klyfta inom Alliansen". Samma vilja att få Centerpartiet att framstå som naivt som vi vant oss vid under hösten. Kompromisser, förslag till systemförändringar eller Centerns historiska förmåga att vara en pålitlig part i överenskommelser var inte intressant.

Annie var nog lite ringrostig för hon brukar vara bättre på att styra dialogen i rätt riktning, något hon inte fullt ut lyckades med, och samtidigt smög sig den där känslan in som man haft ett tag; nämligen att det sker en del i kulisserna just nu som kanske inte gör Alliansen till den självklarhet som Annie företräder. Det bubblar i M och mumlas i KD, något som kanske inte passar Centerpartiets mer raka och humana linje och som Annie, smart nog, inte kommenterade.

Det bästa med intervjun var att Annie fortsatte att "stå pall" för den linje partiet valt och hon fortsätter sitt tydliga språk. Hon visar också att ledarskap och föräldraledighet går att kombinera.

Så välkommen tillbaka Annie! men glöm inte en vindtät jacka. Det kommer att blåsa mycket i vår...