söndag 11 juli 2021

Våga tala skola II- Dags att skrota betygen




Dags att skrota betygen i grundskolan

Merparten av min tid i skolvärlden har jag inte varit betygssättande, och det har fungerat alldeles utmärkt. Nu jobbar jag på högstadiet, och i den verksamheten är betygen det centralt styrande när man tittar på mål och resurser. Alltså i mångt och mycket är betygen själva målet, och inte de kunskaper de där betygen ska stå för. Så är det. Betyget "A" berättar egentligen inte hur mycket du kan i förhållande till andra elever, utan mer hur bra du är på att anpassa dig till systemet. En färdighet som i sig själv inte är att förakta, men kanske inte det Skolverket tänkte sig.


Låt mig utveckla det här lite. Betygen är kopplade till förutbestämda kunskaps- och färdighetskrav. Hur bra en elev klarar av dessa bedöms av läraren och sedan sätter man en "kvalitetsstämpel" i form av ett betyg. Om inte eleven får den här stämpeln ska den få resurser till den gör sig förtjänt av den. Det säger skollagen. So far so good.


Vad händer egentligen? Nu är jag lite krass och lite generaliserande, det får ni bara ta. Men: Duktiga elever de vet vad som förväntar av dem, de pluggar som galningar, skriver "A" på sina prov och två veckor senare har de glömt det mesta av de kunskaper de uppvisade vid bedömningstillfället. De har fattat systemet och belöningen. De som inte klarar bedömningen får nya chanser och mer hjälp. Skolan lägger enormt myckettid och energi på detta. Tid som ibland kanske skulle kunna användas till något bättre, sett ur ett livsperspektiv.


Alltså: Skolan får ett maximalt fokus på betyget "E" och kanske mindre på själva kunskaperna och färdigheterna. Men det är inte skolornas fel egentligen. Det finns en enorm stress i det system vi byggt upp där alla måste vara godkända i allt. På den andra sidan av myntet har vi friskolornas stress att leverera elever med bättre betyg än andra skolor. Det är ju själva försäljningsargumentet. Det gör ju att deras välvilja till bokstäver i början på alfabetet är högre många gånger än den borde vara. "Snällebetyg" kallar många det. 


Så. Vad har vi då betygen i nian till? Ja, egentligen för att segregera och sortera eleverna inför gymnasievalet. Lite paradoxalt eftersom strävan är att alla ska bli godkända kan man spontant tycka. Bättre då att vi i politiken ser till att det finns platser tillräckligt för de som klarar av de linjer de valt.


Så därför: Ta bort de nationella proven och betygen, och inför antagningsprov till gymnasiet.

För mig är det lösningen på problemet. Då skulle inte "snällebetyg" vara något problem, eleverna skulle nog vara mer motiverade att ta till sig kunskaper istället för att skaffa sig betyg, och helt plötsligt får färdighets- och kunskapsmålen en verklig betydelse. Du är inte godkänd eller inte, utan du har de färdigheter du behöver för det du vill göra i livet. Låter vettigare i mina öron i alla fall. Skolans "lära för livet" skulle också bli mer ärligt.


Men hur ska de där antagningsproven till gymnasiet se ut? I min värld måste gymnasieskolan reda ut det. Om jag fick göra dem skulle jag i alla fall vara noga med en sak: Se till att de både är teoretiska och praktiska. Det är ju trots allt både smarta och praktiska människor vi vill ha vårt samhälle Inte antingen eller.



Inga kommentarer: