Efterdyning...

Omgruppering

Såg så mycket jag kunde av partiledardebatten igår. Det blev rätt mycket pajkastning, och ingenting nytt kom egentligen fram. Man är fortsatt bra på att säga vad andra inte gör, än att berätta vad man faktiskt vill göra. Tyckte på den punkten att Anders W Jonsson lyste som en något ensam stjärna när han tydliggjorde var Centerpartiet står och vad man vill. Han var också lugn och trovärdigt övertygande. Tyvärr var media mer intresserad av klyftor och konflikter, och som jag kände det var det Moderaterna och Socialdemokraterna som fick mest taltid.

Eftersnacket handlade också mycket om vem som varit mest aggressiv och haft mest oneliners. Man pressade egentligen inte partierna på svar, vilket mest gynnar partier som SD, vilka bygger sin retorik på att skrika "katastrof" och skylla på allt och alla.

MEN. I mina ögon håller de politiska grupperingarna på att skrivas om och tyvärr är det SD och deras politik som får de andra att dras åt ett annat håll, likt malar runt en nattlampa. Mest bländade är M och KD. Allianser blir mer och mer uttänjd som politisk grupp och jag är inte säker på att den kommer att överleva i nuvarande form så länge till. Vi går mot tre block troligare än två. Min analys ger följande modell:

Högerflanken består av SD, KD och M i den ordningen. Migrationspolitiken för dem samman.

Mitten kommer att vara C som kommer att hålla sin öppna politik stark. Kanske finner vi Fp här med beroende på hur de vill förhålla sig. De kan hamna på båda sidor om C. NATO-frågan kanske får dem till den högra sidan.

Vänsterflanken kommer att vara V, MP och S i den ordningen. Här kan det nog bli omkastningar beroende på vad som händer på högerflanken och hur de känner för dagen. Om det blir ledarbyte i MP kan de möjligen dra sig mot mitten.

Tror envist på att Centern ska driva sin egna politik och för övrigt hålla sig lagom passivt. Låta käbblet lägga sig. Då kommer folk att leta efter det stabila och då finns det inte många alternativ.

Men detta är bara vad jag tror...

Tryggheten