måndag 29 december 2014

Taktik, timing och tillit NOT!

Hmmm...

Då var det väl dags att kommentera den där överenskommelsen. Inte så lätt faktiskt. Det är ju bra att man kommit överens, att ingen sida (eller alla sidor) har tappat ansiktet och att ett extra val som inte skulle lett till så mycket har skjutits på framtiden. Jag säger skjutits på framtiden för det finns egentligen ingen fast grund att stå på ens med en överenskommelse. Jag menar, det tog inte ett dygn innan man började skylla varandra för saker igen.

Har varit inne på partiernas Facebook-sidor och det är egentligen bara på MPs sida som medlemmarna är försiktigt positiva. Alltså, det bubblar, och det bubblar rejält, både på höger och vänster sidan. Ingen verkar nöjd, och kanske med viss rätt, för överenskommelsen har egentligen bara löst en sak: Att stoppa extravalet som egentligen bara Centern ville ha och har råd med. De flesta partiers valkassor är tomma efter ett supervalår, och någonstans tror jag detta väger tyngre än många tror.

Alltså är egentligen överenskommelsen bra. Nu får man fyra år att samla sig och bygga en ny politisk plattform till nästa val, vilket jag egentligen tror att Alliansen behöver. Att kunna visa att man är ett starkt alternativ som under åtta år visat att man kan sammarbeta och kompromissa när det behövts, något som nuvarande regering inte hittills visat större prov på. Löfven har ju virrat som en åsna mellan hötapparna och gnällt och skällt när ingen vill göra som han vill, och just detta beteende tror jag faktiskt kan leda till ett extra val i framtiden. Förr eller senare kommer hans lynne att slå tillbaka i fel fråga och då ligger gången där krattad av sig själv.

Men det som i mina ögon varit fel med den här överenskommelsen är avsaknaden av taktik, timing och tillit. Ingen verkar vara någon bättre general eller pokerspelare i det här. Man har visat korten för tidigt, och den hand man suttit på har varit tom eller för låg. Man ska aldrig låta sig bli synad utan att man har en hand, det vet alla som spelar poker, då tappar man i den tillit som man byggt upp och man tappar förmågan att bluffa när man väl behöver det.

Partierna i uppgörelsen har gjort just detta. Man har byggt upp en förväntan från sina väljare, och när man till slut lägger korten på bordet och blir synade så är det ingen som egentligen har något, men man kallar det ändå en vinst. Alla väljare känner sig som förlorare, fast lösningen kanske egentligen är bra.

Hade man haft lite tålamod och bättre timing, det vill säga vågat hålla på överenskommelsen några dagar till och börjat vara ärliga med varför ett extra val inte vore en så god idé, så kanske man hade upptäckt att handen i det läget varit starkare och man hade kanske vunnit fler fördelar och mer förtroende.

Så just nu är min sammanfattning denna: Dålig timing och taktisk förståelse har gjort att tilliten blivit mindre även till ett behövligt beslut. Med detta tror jag att vi bara sett början på farsen, inte slutet...






Inga kommentarer: